Nuet.

Godmorgon!

Det är söndag men det har egentligen ingen betydelse just nu eftersom jag är ledig och börjar redan tappa vilken veckodag det är. Eftersom mannen är hemma så är det helg fortfarande. Och just det. Jag ska ju jobba lite idag!
Eller jobba och jobba. En träff med trevliga människor som ska få lite hundträning men vikten lägger vi nog mest på fikan och de nybakade lussekatterna. Vi ska prova lite ny träningsteknik och prata hund. Det blir så roligt så.

Jag tänker sitta läääänge och äta frukost idag. Söndagar är till för det. Hundarna har förmodligen en annan åsikt men det struntar jag i just nu. Jag har det väldigt skönt här vid frukostbordet och tänker dra ut på det så länge jag vill.

En sak jag behöver lära mig är att vara i det absoluta nuet. Precis som hundarna är. Tänk så underbart att vara absolut närvarande i nuet. Att inte alltid tänka på vad man ska göra sen. Sitter jag med en god kopp te och lyssnar på radion borde jag inte tänka på allt jag måste göra sen. Jag tränar mig själv i detta men kan erkänna att det går ganska dåligt. Här har vi mycket att lära av hunden. Förenkla livet lite genom att leva i nuet. Det ögonblick som är just nu.

Vad gör jag då? Sitter och tänker på allt som måste göras i veckan. En vecka som är fylld av måsten. När man då tycker att allt känns lite övermäktigt just nu kommer stressen smygande. Man borde göra som kineserna och emellanåt sätta sig ner och vänta på sin själ.
Lite österländsk filosofi är inte så dumt. Dottern, som har ett väldigt stressigt jobb, börjar dagen med yoga och klarar dagen utan att få gråa hår i sitt långa underbara hår. Man kanske skulle prova det. Eller kanske inte. Med min koordination hade jag förmodligen flätat in mig in någon konstig position och sen inte kommit loss igen. Filosofin lockar mig dock.

Sen är man olika. Jag stressar om jag har ett par saker inplanerade för dagen medan andra kan ha hur många bollar i luften som helst utan att få dom i huvudet. En kär vän och kollegas kalender hade, om det vore min, försatt mig i panik och en bädd på psyken men hon klarar det galant. T o m funkar bäst om det är så. Inte jag! Ändrar sig min inplanerade dag genom att något oförutsett händer går övertrycksventilen i mitt huvud och all ånga pyser ut och jag blir passiviserad som en sengångare.

Med andra ord är jag inte stresstålig. Jag funkar bäst om jag avsatt tid och noga fört upp det på agendan. Betar av sakerna en efter en och inget oförutsett händer. Jag vill ha en vecka på mig när något ska inplaneras. Minst! Jag vill också ha fullständigt klart för mig vad jag ska göra. Allting ska vara klart. Inga lösa trådar får finnas. Inga överraskningar.
Jag kan vara spontan. Jodå, bara det är planerat. Hihi!

Nu ska jag planera för kvällen. En planering som vi förmodligen inte kommer att använda men jag måste ha den. Att gå ut och ställa mig på träningsplanen utan att ha planerat varenda övning vore helt omöjligt för mig. Sen att det som sagt sällan blir som jag planerat är helt ok. Det blir bra träning för mig i att vara spontan.

Ha en underbar dag!
Kram