torsdag 28 juni 2012

Rörd och carpe diem.

Godmorgon!

Innan jag lämnar det där med att fylla år som jag då inte bryr mig så mycket om så visar det sig att jag trots allt blev så varm i hjärtat av alla gratulationer och när den här stod på trappan då svämmade det över!

Ett olivträd! Längtan till Grekland har aldrig varit större. Lägg till ett trevligt restaurangbesök med familjen så har vi en perfekt födelsedag.

Nu lämnar vi det och återgår till det här:


Nämligen konsten i att göra ingenting! Filosofera över livet i allmänhet. Sitta och vänta på sin själ. Carpe diem. Det blev lite motsägelsefullt. Antingen gör man ingenting eller så fångar man dagen. Man kan väl inte göra båda. Eller? Det kommer att bli svårt att göra ingenting hela sommaren så man kanske skulle sätta sig och planera i alla fall. Sen kan man ägna hela hösten åt att irritera sig på det faktum att man ändå inte fick gjort något av det man satt sig för.

Man blir väldigt lugn när man umgås med mina voffs just nu. Antingen är dom djupt deprimerade eller så njuter dom av stillheten här hemma. Det ser mest ut så här:

Det ska bli ändring på det till helgen. Linor på och Doris får bära vattnet vi ska ha med oss på de långa promenaderna vi ska ta i naturen.

Eller. Så gör vi det här:

Ett korsord. En god kopp kaffe. Samtal. Melodikrysset. Grillning. Ingen telefon. Inget internet. Bara lugnet!
Vi hörs efter helgen!

Ha en underbar dag!
Kram

onsdag 27 juni 2012

Födelsedag.

Godmorgon!

 Vaknar och ligger och känner efter om det rycker i stortån. Min far frågade alltid det på ens födelsedag och hur mycket jag än kände efter så gjorde det inte det. Inte idag heller. Kikar försiktigt över kanten på täcket för att se om någon kanske placerat en hjälpande käpp vid min sida. Nix. Jag svingar de lurviga över sängkanten och studsar ut i badrummet extra hurtigt för att inbilla mig själv att det är tjugo och inte femtiofem jag fyller idag. Går så där. Det hugger till lite i ryggen av diskbråcket som alltid ligger på lur och påminner mig om att mina trapetsdrömmar på cirkus förblir drömmar.
Lite lugnare slirar jag runt hörnan och tänder i badrummet. Detta avslöjande ljus som träffar alla rynkor obarmhärtigt. Granskar noggrant i spegeln, men nej, inga nya där inte. Det ser ut som igår. Håret på ända och fårorna lite djupare som dom alltid är på morgonen. Men inga nya i alla fall.
Rättar till håret en aning och kastar lite kallt vatten i ansiktet för att plytet ska dra ihop sig. Så där ja, det var bättre.

Eftersom jag är ensam med hundarna och dom har ingen aning om att detta är en speciell dag så hörs inga hurra-rop och det passar mig alldeles utmärkt. Vill inte ha den uppmärksamheten. Jag säger godmorgon solstråle till mig själv och går ut med vovvarna som själviska tycker att det är viktigare än att jag har bemärkelsedag. Ingen sommar idag heller. Inga flaggor så långt man kan se. Kan bero på att det inte finns några flaggstänger i närheten. Annars hade väl mina grannar flaggat för mig? Självklart!

Dagen ska tillbringas görandes ingenting. Storstädningen från gårdagen håller i sig ännu. Hundarna fick en hel del aktivitet trots städningen igår så dom är nöjda och har vilodag. Doris var på valpkurs en aaaaning sent i livet och skötte sig alldeles utmärkt förutom lite kattjakt och skällande på kaninerna i inhängnaden. Har dessutom börjat löpa och då går hon in i komaläge ett tag och bara tycker synd om sig själv så hon kommer inte att göra så många knop idag. Dom andra två var och hälsade på Anders så dom är också nöjda. Här är precis så lugnt som jag vill ha på min födelsedag.
Ikväll ska jag dock göra en liten insats för firandet. Träffa familjen på restaurang och äta en god bit mat är precis lagom.

Ha en underbar dag!
Kram

tisdag 26 juni 2012

Det är dags nu!

Godmorgon!

Ok. Nu klagar även jag på denna sommar. Jag, som inte är så förtjust i brännande sol och värme som gör att svetten lackar även om man är still men det här är löjligt. Nu räcker det med påminnelse från himlen att vi bor i norden. Idag har man lyckats både få till regn och blåst och det är en kombination jag inte tycker om. Ett lätt sommarregn är bara mysigt men när det känns som att stå i duschen med massagestrålen på varje gång man går ut blir jag lite tjurig. Lägger man då till att regnet dessutom är kallt och man får dubbelkolla på kalendern på väggen att det verkligen står juni är det inte kul.Jag menar, man vill ju ta ett svalkande glas vitt efter kvällsrundan inte en kopp varm choklad med rom nu när det är semester.

Jag ska ut med husvagnen i helgen. Om jag så ska ha med mig grodmansutrustning till både hundarna och oss. Jag får väl sova i plastpåse tillsammans med blöta Doris på nätterna. Nu har jag ju inhandlat de obligatoriska korsordstidningarna och ett par spännande pocketböcker. Jag har skrivit ut en planering över saker vi ska träna när vi har slagit läger någonstans i obygden. Jag har bakat nytt gott hundgodis och klickern är nerpackad. Vandringskängorna är putsade. Hundarna går här och tittar och längtar ut i naturen dom också. Annan natur än den vi har hemma. Det är dags nu säger dom!
Jag håller med dom!

Ha en underbar dag!
Kram

måndag 25 juni 2012

Från stormlikt hav till stilla våg.

Godmorgon!

Jaha, då var semestern igång. Ute blev det just mörkt som mitt i natten och ett oväder är definitivt på gång. Förlåt alla soldyrkare men jag tycker det är ganska mysigt. Det betyder att jag kan sitta här och göra absolut ingenting. Det låter kanske lite tråkigt men det är precis vad jag behöver ett tag nu. Det har min kloka dotter sagt. Jag har bestämt mig för att lyssna på henne.

 Så nu sitter jag på min breda rumpa och bara är. Får jag lust att göra något så gör jag det annars blir jag minsann sittande här. Jag ska följa varje infall jag får om det bara är åt det positiva hållet. Kanske får jag lust att köra på en utflykt med hundarna. Då gör jag det. Om städning blir ett infall som känns roligt, ja, då gör jag det. Annars inte.

Det känns väldigt lyxigt att ta det beslutet. Listan jag gjort i min Iphone kanske är kvar när semestern är slut. Ja, då är det så. Jag ska ta hand om mig själv. Läka gammalt skit som inte längre ska få styra mitt liv. Jag ska ha roligt med mina hundar utan att samtidigt tänka på allt jag borde göra istället. Vill jag ligga i soffan en hel dag och bara titta i taket kommer jag att göra det. Vill jag vara aktiv som tusan en dag då gör jag det. Jag ska varje morgon känna efter vad jag vill just den dagen och strunta fullständigt i om det är produktivt eller inte.

Detta låter kanske fullständigt naturligt för många på en semester men det är det inte för mig. Jag har alltid lidit av dåligt samvete när jag inte är nyttig. Antagligen något som kommer från barndomen. Jag kommer alltid med en massa ursäkter för saker jag inte gjort.
Jag behöver inte bevisa något för någon längre. Är det någon som har åsikter över vad jag gör eller inte gör så kan dom behålla det för sig själv. Visst måste man ta hänsyn till de man lever tillsammans med men, och nu låter jag kanske lite som en egoist, det är mitt liv. Det är jag som ska leva det. Jag får inte fler chanser. I nästa liv kanske jag blir en amöba. :)

När man är utbränd får man rådet att fokusera på en sak att göra varje dag. Det är precis vad jag ska göra. Stor eller liten sak. Det får varje ny dag bestämma.
Jag ska låta mig vaggas i mitt hav som från att ha varit stormlikt nu ska övergå till en stilla våg som mjukt träffar stranden och gör mjuka avtryck i sanden.

Där ska jag vara. Från och med nu.

Ha en underbar dag!
Kram

söndag 24 juni 2012

Tidig morgon i daggstänkt gräs.

Godmorgon!

Mina hundar äter gräs. I massor. Likt betande kor står dom varje morgon och njuter av de daggtäckta stråna. Doris draaaar långsamt av stråna ett och ett. Selma är inte lika nogräknad. Alma tar sig en tugga av mossan istället.
Nu kommer jag att få en massa "kloka" kommentarer på varför mina hundar gör detta. Allt ifrån att dom fattas det ena eller det andra i kosten till att dom har ont i magen. Eller att dom har ont i halsen. Inget av dessa tror jag på. Framför allt inte att dom har ont i halsen. Där tror jag snarare att dom inte vill äta något alls. Om det gör jätteont i halsen när man sväljer vill man väl inte äta gräs. Nej, jag tror bara att dom tycker om det.

Dock undrar man när Doris väcker mig kl halv fem på morgonen och vill komma ut. Så tidigt på morgonen är jag inte den mest tålmodiga matte men eftersom hon var väldigt envis gav jag med mig och släppte ut henne. Man tror att det är bråttom. Magen mår inte bra. Vad gör hundrackaren då? Jo, lugnt spatserar hon fram till den kant husse glömt att köra ner med trimmern och väljer lääänge vilka strå hon ska tugga i sig. 

Där står man. Barfota. Halvnaken, I kallt, morgonvått gräs och väntar. Allt medan hunden tycker att det är den naturligaste sysselsättning man kan ha så tidigt på morgonen. Tugg, tugg. Smask, smask. Hon förstår ingenting när jag lutar mig (vill inte flytta fötterna mer än nödvändigt i det kalla gräset) fram och försöker få henne att förstå att dagen ännu inte har börjat och jag vill sova lite till. Hon slänger en hastig blick på mig och fortsätter sedan beta som den ko hon är.

Medan jag står där och väntar på mitt kreatur upptäcker jag att det är en helt underbar morgon. Det kalla gräset som har letat sig in mellan mina tår är nästan lite skönt nu. Fåglarna underhåller mig med sin sång och det blåser en mjuk sommarvind i håret som står på alla håll och kanter efter nattens brottning med kudden.
Så där står man i denna tidiga morgonstund och upptäcker att man nästan njuter lite. Det är tur att man bor som man gör. Jag är nog en syn för gudarna där jag står med min betande ko.

Ha en underbar dag!
Kram


lördag 23 juni 2012

En lugn dag.

Godmorgon!

Jag viskar idag så jag inte väcker alla som har vett att sova lite efter festandet igår. Här i huset är det väldigt tyst. Det är bara jag och Lisa Syrén uppe. Hon låter lite piggare än jag känner mig förstås. Jag, som dock gick och lade mig lite före alla andra, förväntade mig att hitta ett kök som svämmar över av all disk från gårdagen och hittar en totalt blåst diskbänk! Inte ett odiskat glas i sikte. Jag kan lugnt sätta mig och inta mitt morgonte och sända en tacksam tanke till min omtänksamma familj. Mitt i natten har dom stått och diskat och plockat undan. Här är så fint så.

Jag går min lilla morgonrunda med hundarna och njuter av morgonsolen och kvittrandet från fåglarna som inte verkar ha festat så hårt igår. Dom är så pigga så. Hundarna som hamnade lite i skymundan igår verkar trots detta lite trötta idag. Lunkar lugnt vid min sida och käkar lite morgongräs. Har lagt sig till ro intill min stol i uterummet där jag nu sitter och startar denna, tror jag, väldigt lugna dag.

Jag sitter och funderar över livet i allmänhet och kan konstatera att jag har haft tur. Jag har en familj som aldrig, aldrig bråkar när vi träffas. Aldrig ett ont ord. Vi har bara trevligt. Vi skrattar mycket tillsammans. Vi kramas och bryr oss. Alla ställer upp så fort någon behöver det. Aldrig frågan om något annat.
 Midsommar är en tid när det bråkas mycket i många familjer. När brännvinet åker ner kommer ofta knytnävarna igång. Det är inte alla som firat midsommar som vi. Jag sänder en tanke till alla kvinnor som lever i ett våldsamt förhållande. Även om det händer att även män lever tillsammans med våldsamma kvinnor så är det oftast kvinnorna som råkar illa ut. Dom har förmodligen inte vaknat som jag idag.

En gång i tiden levde jag tillsammans med en våldsam man. Det är inte lätt att slå sig lös. Tro mig. Man lever i en konstig blandning av kärlek och rädsla. Man har många ursäkter för att stanna kvar. I botten finns kärleken trots allt. Jag var väldigt ung. Naiv och förvirrad. En dag gick jag och fick sota för det men sen träffade jag denna underbara man jag har idag. Vi har tillsammans byggt ett liv som bygger på förtroende, trygghet och kärlek. Imorgon firar vi 34-årig bröllopdag. Det blir många, många år till hoppas jag.

 Jag har haft tur. Det kunde sett helt annorlunda ut denna morgon.

Ha en underbar dag!
Kram

fredag 22 juni 2012

Skryt och midsommar.

Godmorgon!

Midsommarafton. Typisk svensk sådan. Vädermässigt. Det blåser en kall vind och regnet hänger i luften. Skit i det! Det ska dukas i uterummet med både midsommarstång och blommor i håret. Det ser dottern till. Nubben ska drickas och det ska sjungas snapsvisor. Sonen ska underhålla oss med skön musik på sin nyinköpta Gibson Hummingbird som är en av världens finaste gitarrer om någon inte visste det. Fasen vet om vi inte sjunger en truddelutt till också. Beror på hur mycket alkohol det har konsumerats innan. :)

Innan jag lämnar mina kurser för denna gången måste jag få skryta lite om min Doris. Det gör jag ofta och det är för att jag älskar denna hund. Igår var sista gången i stan på milö/lydnad. Jag bjöd på glass som vi satt på filtarna och mumsade i solskenet Hur mysigt som helst. Vi kollade av hur snabbt hundarna kunde gå ner i vila på filtarna efter att ha varit uppe och jobbat mitt på torget bland alla fiskmåsar och människor. Jodå, hur duktiga som helst. Älskade hundar!

Mitt skryt om Doris då? Jo, här skulle tränas "sitt kvar" något som hon är väldigt duktig på men skulle hon klara det där på torget med alla fåglar om jag gick längre ifrån henne och till och med gömde mig? YES! Hur snyggt som helst. Rörde inte en fena. Jag hade is i magen (ok, med lite fjärilar) och lämnade henne långt och länge. Jag kände att hon var med mig och fokuserad på sin uppgift och då måste man utmana lite. Hon var så duktig! Matte var så stolt. Det blev en liten uppvisning där på torget. Vi hade publik som vanligt. Alla hundarna var så duktiga och vi promenerade tillbaka längs en stökig gågata med våra superhundar tog adjö för denna kursen och jag kände ett litet sting i magen över att lösa upp denna grupp av sköna människor och hundar. Det har varit en sån skön harmoni i gruppen.

Nu ska jag baka pajer till midsommarmiddagen och klä mig fin i klänning och knästrumpor. Sätta blommor i håret och sjunga Idas sommarvisa.

Ha en underbar midsommar!
Kram

torsdag 21 juni 2012

Hur får jag hunden att......

Godmorgon!

Nu ska vi se. Dessa nya fina sommarnaglar ställer till det lite för mig när jag ska träffa tangenterna så om det hamnar en eller annan bokstav som inte ska vara med får ni ursäkta. Men fina är dom!

Jag läser en bok av Memea Mohlin just nu som heter "Hur får jag hunden att....." och även om Memea är en vad vi inom hundvärlden kallar "bruks" så har hon samma uppfattning om hur man ska behandla hunden som jag. Rättvist.

Hon tar upp en väldigt bra sak. Nämligen att man ofta ställer frågan utifrån "fel" håll. "Hur får jag hunden att sluta....?" Istället för att fokusera på det från andra hållet. Så här. Hur får jag hunden att lyssna på min inkallning? Inte. Hur ska jag få hunden att sluta jaga haren?
Man måste komma ihåg att det inte på något sätt är fel av hunden att jaga haren. Tvärtom. Där springer ju en middag! Även om inte hunden dödar haren om den kommer ikapp den så är syftet ändå att skaffa mat. Detta är inte fel.
Om vi istället tänker: vad vill jag att hunden ska göra?

Det är inte bara ett annat sätt att säga samma sak. Det räcker att man ändrar frågeställningen för att man ska få en annan inställning till det hela.
När vi tänker i banorna att vi ska få hunden att sluta med något har det en lite negativ klang och om vi istället ställer oss frågan "vad vill jag att hunden ska göra?" har vi tagit med det faktum att hunden faktiskt aldrig gör något fel egentligen. Det passar bara inte mig och vi kan då träna hunden detta på ett mer positivt sätt.

När hunden skäller när det ringer på dörren? Vad gör hunden egentligen? Den hjälper oss! Den talar om för oss att det är en inkräktare på andra sidan dörren. Det är egentligen väldigt snällt av den. Istället för att då bli irriterad på den skulle vi egentligen vara tacksamma för att den varnar. Men. Det passar kanske inte oss eller ännu mer våra grannar!
Då får jag ge hunden ett alternativ till det som egentligen är helt rätt. Inte bli arg på den. Alltså inte tänka: hur får jag hunden att sluta? Tänk så här istället: vilket alternativ kan jag ge hunden? Lär in det!
Dessutom talar vi ofta om för hunden att det är helt rätt att skälla som en tok. Vi säger ju ofta: "heja, heja!" (det är vad hunden hör) när vi säger "nej, nej sluta!" Såvida inte hunden har läst svensk ordlista förstås. Va? Kan den inte svenska? Nej, just det. Det är inte lätt att vara hund i människans värld.

Gör det inte så svårt. Tänk i positiva banor istället. Vad vill jag att hunden ska göra? Inte, Hur får jag hunden att sluta......? och träna in det. Det är inte svårare än så. I teorin. Men om vi tänker rätt i teorin  är det lättare att utföra det praktiskt på det sätt som vi vill träna hunden på. Rättvist och på ett sätt som hunden förstår.

Ha en underbar dag!
Kram




onsdag 20 juni 2012

Villkorslös kärlek.

Godmorgon!

Fick en väldigt söt liten bok av en deltagare med ursöta bilder på hundar. Så klart. Den är även full av  kloka små citat. Ett jag fastnade för direkt är:

"Pengar kan köpa dig en fin hund men bara kärlek kan få honom att vifta på svansen"

Om vi nu glömmer för en sekund att hunden kan vifta på svansen för att dämpa ett våldsamt beteende hos ägaren så är det så sant som det är sagt.
Jag tycker det är en skön tanke. Där handlar det inte om ägodelar eller status. Bara kärlek. En av de vackraste bilder jag någonsin sett (som jag inte hittar nu) är den hemlöse mannen som sover på gatan med sin älskade hund tätt intill sig. Dom värmer varandra och hela bilden andas kärlek. Villkorslös kärlek. Hur ofta förekommer det i vår värld?

För mina hundar handlar det inte om hur mycket pengar jag har eller hur jag ser ut. Dom bryr sig inte ett dugg om mina åsikter eller om jag har rent och fint hemma. Är jag trött en dag och inte orkar sätta ansiktet på plats bryr dom sig inte det minsta. Jag behöver inte klistra på ett leende en dag när jag inte känner för det. Dom blir glada för det minsta lilla jag gör för dom. Jag behöver inte slå på stort för att dom ska bli nöjda. En kärleksfull blick från mig gör hela skillnaden för dom. Jag kan vara mig själv det räcker mer än väl.

Men vänta nu.....allt detta gäller även för min älskade man! Det finns hopp om mänskligheten. Jag hoppas många, många kan säga detsamma om sin partner.

Ha en underbar dag!
Kram

tisdag 19 juni 2012

Teflon och snäll hund.

Godmorgon!


Jag behöver nog den där semestern snart. Häromdagen glömde jag att sätta på ugnen när jag skulle torka godis till hundarna och igår glömde jag att jag hade lever kokande och höll på att sätta fyr på hela köket. Köket var helt försvunnet i röken som uppstod och levern knastrade i botten av kastrullen. Svart som sot. Leverstanken ligger fortfarande kvar i huset trots att det har luftats rejält. Hundarna är alltså inget vidare på att varna när det brinner. Röken var oigenomtränglig och de värdelösa hundarna låg och sov som grisar. Det blev ingen lever att stoppa i träningsväskan. Kolbitar som hade passat bättre som bränsle på grillen.

Nåja, jag lyckades ta mig igenom dagen utan att vare sig bränna ner huset eller några andra katastrofer och ta mig till jobb på kvällen. Jag glömde varken hundar eller mig själv hemma. Huvudet hade jag nog inte med mig trots allt. Helt plötsligt glömde jag vad hundarna hette på kursen. Något jag är väldigt bra på att lära mig och jag vet mycket väl vad dom heter men igår var teflonhjärnan inte alls inkopplad. Eller rättare sagt var teflonen väldigt närvarande. Allt gled av fortare än kvickt. Jag tror inte någon märkte det dock. Tur man har en viss rutin annars hade det blivit riktigt illa.

Några hundar stannade kvar efter lektionen för lite lek och bus och mina två lurviga var inte alls intresserade. Doris låg på sin filt och plötsligt kom lilla Zinta och lade sig bredvid henne på filten. Min stackars hunds min var obeskrivlig. Normalt sett kör hon bort dom fortare än kvickt när hon ligger på sin filt men lilla Zinta har ända sedan valpkursen haft lite mer grönt kort än andra så istället låg min lilla älskling och såg så otroligt olycklig ut med en min som sa: "mamma det här är inte rätt va?"


Det var verkligen synd om henne. Hon är så snäll min lilla gumma. Alma däremot satte alla tänderna i nosen på den stökiga tonåringen då hon inte lyssnade på hennes "knattrande" och då får man skylla sig själv. Då får man en markering i form av stämpling i nosen. Unga hundar ska lyssna på de äldre och det måste dom lära sig. Ägarna till Zinta jublade för att deras hund äntligen träffade en hund som sa ifrån lite mer ordentligt. Alma bet inte men markeringen var väldigt tydlig. "Nu lugnar du ner dig!" sa hon. Min lilla nippertippa. Zinta lärde sig nog något igår.

Idag är det dags för sista lektionen på aktiveringen och det är kanske tur att dom är så duktiga på den kursen för min hjärna är inte riktigt med idag heller. Jag ska dock försöka komma ihåg vad hundarna heter i alla fall.

Ha en underbar dag!
Kram

måndag 18 juni 2012

Tragiskt.





Godmorgon!

Ingen kan vara förvånad över mitt val av inlägg idag efter den fruktansvärt tragiska olycka igår där en djurvårdare på Kolmården blev dödad av en flock vargar i ett av hängen.

Den första känslan man får är sorg, både för djurvårdarens skull men även vargdebatten som nu kommer att blossa upp med full kraft igen förmodligen. Julafton kom tidigt i år för alla varghatare där ute. Nu har den fruktansvärda vargen visat sitt rätta ansikte. Rovdjuret har blivit en best som dödar så fort den får en chans när omständigheterna är dom rätta för det. En ensam djurvårdare räckte för att väcka rovdjursinstinkten att döda.
Så är det naturligtvis inte.

Det finns inga vittnen till händelsen så nu gissar alla vilt för att få en förklaring. Vi kan bara gissa som sagt var. En vargexpert som uttalat sig om att vargarna borde vara "snällare" eftersom dom är vana vid människor håller jag inte med alls. Jag tror att det är precis tvärt om faktiskt. Dom lever under, för dom, onaturliga förhållanden och jag tror att det kan göra dom farligare i vissa lägen än sina vilt levande artfränder.

Händelsen visar att vi aldrig får sänka garden när vi har med djur med potentiell förmåga att döda att göra. Kanske man "slarvade" lite med säkerheten. Man får inte glömma att vargen är ett flyktdjur i första hand och här lever man i en konstlad situation och normalt sett är inte människan ett byte för vargen. Alltså handlade det inte om att äta. Något annat utlöste detta och vad får vi förmodligen aldrig reda på. Men jag kan lova att många kommer att gissa. Jag håller mig ifrån detta och konstaterar att detta bara är en fruktansvärt tragisk olycka.

Man plockar fram händelser där vargarna i hänget har vält en programledare, nafsat en flicka osv för att på så sätt skuldbelägga djurparken för det som hänt. När vi var i hänget och umgicks med vargarna nafsade dom i våra skor och drog lite i våra jackor. Kanske vi också skulle tipsa Aftonbladet om detta för att lägga mer bränsle på elden. Eller kan vi vittna om att vi var där helt på vargens villkor och uppförde oss på ett sätt som gjorde att vargen inte kände sig hotad av oss och därmed kunde vi både klappa och kela med detta underbara djur.

Givetvis killade det till i magen på mig när jag hörde om det som hänt. Jag har ju själv suttit tillsammans med nio vargar och varit i en situation som mycket väl kunde blivit farlig. Men. När min man frågade mig om jag skulle göra om det blev det omedelbara svaret Ja! Utan att jag behövde tänka efter.

Senast en människa blev dödad av en varg i Sverige var på tidigt artonhundratal. Detta är inget som händer dagligen. Jag hävdar fortfarande att vi inte behöver vara så jäkla rädda för detta djur. Något gick snett och vad får vi aldrig reda på. Tyvärr kostade det ett människoliv men kanske vi får räkna med att sånt kan hända när vi envisas med att ha djur på ett för dom helt onaturlig vis. Man behöver bara åka till Zoo i Köpenhamn och titta på den stackars pantern som vankar fram och tillbaka i sin bur helt utan förmåga att utöva sina naturliga instinkter för att må illa. Vargarna i Kolmården har visserligen ett häng att röra sig i men lever ändå inte på det sätt som är naturligt för den. Då kanske vi också får räkna med att den inte reagerar naturligt i alla läge.

Ha en underbar dag!
Kram

söndag 17 juni 2012

Stadsträning och vargar.

Godmorgon!

 Jaha, så skulle man lägga in nya roliga bilder på datorn från Iphonen och vad händer? Den där lilla rutan som jag bara ska trycka på kommer inte upp för att man "förnyat och förbättrat"! Gör inte så här mot mig! Nu sitter jag här med sjutton nya rynkor i pannan och fattar ingenting! Inga bilder. Dom finns säkert där någonstans men jag är inte människa till att hitta dom.

Jag är teknisk analfabet och ingenting får ändras på då hamnar jag i...hjälp vad händer....plötsligt kommer det upp en massa bilder som importerats från Iphone. Hur i all sin dar gick det till.





Stadsträning i Hörby. Harry har hittat en fontän man kan dricka ur på lagom höjd. Att den ändrade lite på höjden emellanåt bekymrade inte honom alls när han blev blöt i hela trynet. Doris och söta Zippo väntar på sin tur att undersöka denna konstiga drickmojäng. Båda fegade ur när dom väl kom fram men Harry njööööt!


Han sticker ut den käre Harry. Väcker lite uppseende när han kommer luffande. Trygg och snäll som få. Stor. Han tar plats. Folk flyttar lite på sig och tittar en gång extra.

Vi hade en väldigt avslappnad och skön "stadsrunda" i lilla Hörby. Pausade i parken på gräset och pratade hund. Kom in på ämnet dominans och vargar och då drömde Emma och jag oss tillbaka till Kolmården när vi fick uppleva det häftigaste någonsin. Umgås med vargarna. Nio vargar som visserligen är vana vid människor men man ska noga komma ihåg att dom inte är tama. Det var många restriktioner på vad vi fick och inte fick göra när vi kom in i hänget. Det sög lite i magen på mig av saknad. Ledarvargen Farkas. Detta underbara djur som var så säker och trygg i sin roll. Jag föll pladask för denna varg.

Ett par av deltagarna fick stora ögon när vi berättade om vårt möte med vargarna och undrade om vi inte varit rädda. Nej. Inte det minsta. Var och en av dessa djur kunde ha gjort oss riktigt illa om dom velat men varför skulle dom? Vi visste hur vi skulle möta dessa underbara djur. Det var tryggt både för oss och för dom. Jag fick många blöta pussar och kunde köra ner mina fingrar i den tjocka pälsen och gosa så mycket jag ville. Åh, jag vill göra det igen! Nu!

Ha en underbar dag!
Kram

lördag 16 juni 2012

Se upp för dåligt morgonhumör.

Godmorgon!

Jag börjar dagen med en gigantisk gäspning. Regnet hänger i luften och himlen är grå som en novemberdag. Blommorna i ampeln på terrassen har dragit ihop sig och ser inte alls ut som den fina sommarblomma den borde vara. Lisa Syrén låter som vanligt nästan äckligt pigg och glad. Musiken som spelas borde ha lagt sig till vila tillsammans med resten av åttiotalet.

 Vaknade innan grannens tupp hunnit harkla sig för morgonens väckning. Inte ens hundarna hann före mig idag. Inte grannens hund heller som brukar stå och högljutt tala om för hela omvärlden att den har stämband. Dock hade våra små skräniga papegojor börjat sin morgonserenad eftersom vi glömt lägga över handduken i går kväll.
Låg en stund och lyssnade på hundarnas lugna andetag. Ja, Selma grymtade lite som vanligt. Hon har konstiga ljud för sig när hon sover. Låter lite som en gris ibland. Dom andra två snusar så jämnt och lugnt. Mysigt är det att ligga och lyssna på.

Denna lördag bjuder på en stadsträning med min Hörbykurs och ett besök av svärmor. Kan inte säga att jag är sugen på något av det. Känner mig lite grälsjuk och tjurig. Svärmor får se upp. Vi har inte alltid samma åsikt om saker och ting och idag finns det en risk att jag inte håller tyst som jag brukar. Nejdå, skämt å sidor jag ska inte bråka med henne. Förhoppningsvis inte med någon annan heller men risken finns. Jag är nog ganska lättretad idag.

Bäst jag slutar dagens blogg innan jag blir alltför gnällig.
Ha en underbar dag!
Kram

fredag 15 juni 2012

Helig fredag.

Godmorgon!

Gårdagens skrytblogg har nu lagt sig och jag har kommit ner på jorden igen. Jag må vara någorlunda bra på mitt jobb men det finns annat minsann som inte jag inte behärskar särskilt bra. För att få balans i det hela så jag inte blir alltför stor i korken så fokuserar jag på detta idag. Jag är tillbaka i jantelagens land och påminner mig själv om mina fel och brister. Nu tror alla att jag kommer att rada upp dom här men se det tänker jag inte alls göra. Dom får andra upptäcka själva. Onödigt att ge bränsle åt det som kan användas mot mig i livets "court of law"! :)

Dagen är sprängfylld idag. Det ska handlas, tvättas, städas och bokföras. Allt ska vara klart innan kl 5. Då ska jag likt en hemmafru från femtiotalet stå med middagen klar på bordet och hälla upp ett glas vin till min hemvändande, hårt arbetande man.  Om inte jag har druckit för mycket vin till matlagningen. Då kanske jag tar emot sovande i fåtöljen men bränd middag på spisen. Hoppas alla förstår att jag skämtar så jag inte startar ett rykte om att jag har problem med spriten. Det enda problemet jag har i den vägen skulle vara att jag dricker för lite. Det konsumeras inte mycket alkohol i det här huset men ett glas vin till maten är en guldkant på tillvaron som är ett måste på fredagskvällen. Vi äter inte middag ihop så många dagar i veckan och fredagskvällen har blivit lite helig här i huset. Då lägger jag ner lite omsorg på matlagningen som är ett område som jag faktiskt är ganska bra på. Nej, vad gör jag? Nu skryter jag igen. Jantelagen!

Lördagen och söndagen består av jobb så fredagsmiddagen känns lite extra viktig idag. Här ska fejas och kvasten ska glöda. Hundarna kommer jag att sopa ut i trädgården och där får dom ligga idag. Doris kan behöva det efter besöket i stan igår på perrongen i citytunneln där tågen susade runt öronen på hundarna. Dom var så duktiga! Allihop. Vi har kommit en bra bit på vägen vad gäller att slappna av i de stökiga miljöer vi serverar dom. Jubel uppstod från mig när Kiwi lade sig ner nästan meddetsamma med huvudet i filten. Han har inte gjort det tidigare och det sög till i magen på mig när jag såg detta. Superkul! Jag blir nästan lite löjligt glad när jag ser framstegen på "mina" hundar. Doris föregick med gott exempel och lade sig och somnade när jag demonstrerade hur man kan massera lite på olika ställen för att få dom att slappna av. Min älskade hund! Jag är så stolt över henne!

Nej, nu går klockan väldigt fort och ska jag hinna med allt idag så är det bäst att sätta igång. Måste ju först ut och äta frukost med vovvarna. Det finns vissa saker som man inte tummar på. Måste göras. Frukosten i det gröna är en av dom.

Ha en underbar dag!
Kram

torsdag 14 juni 2012

Varning för skryt!

Godmorgon!

Avslutningen av kurser har börjat och igår var det dags för min inkallning/lösträningskurs. Ett gäng sköna typer tog farväl men innan dom gick kom dom med en idé för en kurs och nu sitter jag och försöker tänka ihop ett bra koncept. Dom har snart gått igenom hela kursutbudet och nu vill man ha en kurs där man tränar lite mer på innehållet från alla kurser man gått. För att hålla igång träningen. Kanske få lite extra hjälp med moment som man fastnat i. Träffa andra hundägare och få den där knuffen för att hålla igång. En träningsmix.
Lite lydnad, lite aktivering, lite miljö, spår och annat smått och gott. Jag tände verkligen på denna idé och nu går hjärnan för högtryck för att få ihop något bra.

Ett angenämt problem är det. Dom vill jobba med sina hundar. Inget kan göra mig gladare. Dom vill komma på kurs för att dom har roligt där. Flera av deltagarna har blivit goda vänner under kursernas gång och ska träffas i sommar. Det är väl härligt! Det innebär att det är god stämning på kursen. Låter det skrytsamt? Det skiter jag i. Jag solar mig i glansen! Jag har en del i detta och det är jag stolt över!

Det är så jäkla typiskt svenskt att man inte får vara nöjd med sig själv. Så då tänker jag vara osvensk då. Jag har en bra relation med i stort sett alla mina deltagare och blir ofta lite mer än bara instruktör på mina kurser. Vi har roligt. Jag kan visa upp en hel del små presenter jag fått i form av allt från söta fotomontage med en uppskattande liten notering, hemmagjorda diplom till mina instruktörshundar, vin och lite annat smått och gott.

Det är så underbart att få lite uppskattning för det jobb man lägger ner. Små presenter är givetvis väldigt kul men en uppskattande kommentar är lika mycket värd. Att dom anmäler sig till fortsatta kurser tar jag som en uppskattning. Man är nöjd och vill fortsätta komma till mina kurser. Jag har en deltagare som nu gått tio (!) kurser med sin hund och hunden är så duktig så det är ett sant nöje att stå och titta när dom jobbar.

Jag försöker alltid göra mitt allra bästa. Om jag är på dåligt humör en dag är det som bortblåst när jag ställer mig på träningsplanen och ska starta lektionen. Framför mig har jag ju en hel hög med glada hundar och trevliga människor. Vem kan vara sur då?
Nej, det är inte alltid perfekt på kurserna men problem är till för att lösas och det gör vi för det mesta. Åtminstone kommer dom en bit på vägen och kan jobba vidare. En och annan gång händer det att man får en deltagare där kemin inte stämmer och det är oundvikligt men för det mesta kommer jag väldigt bra överens med allihop.

Det blev ett inlägg som kan låta väldigt som rent skryt och om det är en dödssynd så får jag väl begå en sådan då. Jag tänker vara nöjd med mig själv idag. Imorgon kanske jag faller ner i den svenska jantelagsgropen men inte idag. Idag klappar jag mig själv på axeln och säger bra jobbat tjejen!

Så det så.

Ha en bra dag!
Kram

onsdag 13 juni 2012

Synd om hunden?

Godmorgon!

Är det synd om hunden? Om vi människor hade kunnat lämna våra mänskliga känslor utanför vårt hundägande hade vi haft det betydligt lättare och hunden också.
Hunden har känslor precis som vi men dom ser lite annorlunda ut mot våra och när vi lägger in vårt sätt att se på saker och ting blir det ofta fel för hunden.

Hur många gånger har jag inte hört att det är synd om hunden om den inte får hälsa på alla hundar den möter på promenaden. Samtidigt klagar man högljutt över att hunden är jobbig när man är ute för att den blir alldeles upphetsad så fort den ser en hund. Här finns det saker att fundera på.

Har hunden verkligen ett behov av att hälsa på alla dom ser? Det är främlingar som dom inte ska ha någon relation alls med. En minuts date för att sen aldrig mera ses. Behovet är lika litet för hunden som det är för oss när vi möter folk på stan. Att hunden vill fram till den andra hunden innebär inte att den vill bli kompis med den. Nej, det handlar om att kolla om tiken är nära löpet eller hur hög status den andra hanhunden har. Ok. Är det unga hundar handlar det oftast om lek. Men inte när det är vuxna hundar.

Vad vi gör när vi låter hunden hälsa på kreti och pleti är att vi lägger grunden för jobbiga promenader!
Hunden ägnar hela rundan åt att kolla efter andra hundar istället för att ha kul med mig. Möter den då en annan hund tror sjutton att den blir jobbig. Den är ju van vid att få komma fram och ofta hänger vi med som en obromsad släpvagn.
Det är svårt för mig att förstå hur man sen kan klaga på att hunden är jobbig att promenera med. Vi har ju lärt den att den ska fram till alla hundar den möter. Hunden kan inte veta att det ibland är ok och ibland inte.

Är det då synd om hunden för att den inte får hälsa på alla? Nej, det är det inte. Jag vill påstå att det istället är skönt för hunden att lära sig att strunta i andra hundar. Främmande hundar. Kompisar ska den ha som den ska träffa lös! I koppel ska inte hundar hälsa alls. Det kan bli så fel. Signalerna blir helt galna för att dom inte kan använda sig av sitt kroppsspråk fullt ut. Vill den backa undan kan den inte det för att kopplet hindrar. I sträckt koppel blir hundens kroppsspråk förvridet till något som kan uppfattas som hotfullt för den andra hunden osv. Här anser jag att det är mer synd om hunden än om den slipper hälsa.

Nu har jag börjat inse att det inte är lönt att tjata om detta på mina kurser. Det hälsas hej vilt i alla fall. Man vill inte riktigt ta det till sig. Klaga då inte på att hunden drar som en oxe när den ser en annan hund på promenaden! Det är inte synd om hunden om den inte får hälsa! Hunden har inte dom känslorna. Den tänker inte: åh, vad det är synd om mig. Den konstaterar bara att den inte kommer fram till den andra hunden.

Lämna dina mänskliga känslor utanför. Lär hunden att inte bry sig om andra hundar när ni har roligt tillsammans på promenaden. Chansen att du kan lära din hund att vara lös överallt ökar med hundra procent om hunden inte bryr sig om andra hundar. Doris ointresse för andra hundar när hon är kopplad är inlärt. Koppel på: inte hälsa. Då blir det lite jobbigt för mig när andra hundägare inte tar hänsyn till att jag säger ifrån om detta. Genast får dom en lite ömklig min som tydligt säger stackars Doris. Lugn. Ni behöver inte tycka synd om henne. Det gör inte hon.

Ha en underbar dag!
Kram

tisdag 12 juni 2012

Livet i bubblan.

Godmorgon!

Nu har hon det lite jobbigt min Doris. Hon är på väg in i löpet och hormonerna dansar runt i kroppen på henne. Det lite slöa, gosiga som hon ofta har en tid innan har gått över i rastlöshet och det brukar vara ett tydligt tecken på att nu är det snart dags.
Klockan fem i morse ville hon upp. Redo att börja dagen. Farligt likt en överstressad hund. Hon är ganska billig nu. Någon som vill ha henne? Jag kommer visserligen att stjäla tillbaka henne efter löpet men just nu kan man få henne väldigt billigt. Tur att hon inte löper så ofta. Hon har väldigt långt emellan sina löp och det är skönt.
Jag kan stå ut med att hon är lite döv och blind men det rastlösa klarar jag inte av! Inte just nu. Jag orkar inte med det. Det är ganska mycket jag inte orkar med just nu så det kommer inte precis lägligt med detta också.
Jag är en ganska dåligt hundägare just nu. Irritationen ligger lite på lut hela tiden och hundarna känner givetvis detta. Vi tar en liten time out på det mesta just nu. Det blir bara fel annars.
Nu vet jag att hundarna inte tar det minsta skada av att bara finnas till ett tag tills jag hittar lusten igen. Tvärt om. Det är bra med pauser om dom bara inte blir för långa.

Idag borde man känna lust att göra saker. Solen skiner och temperaturen är helt ok. Så är det inte här. Jag sitter och har cement på stolen och listan på allt jag måste göra idag känns övermäktig. Inte hjälper det att bestämma sig för att skjuta upp det till imorgon för då står nya saker på väntelistan och den blir alldeles för lång för att hinnas med. Stressen stiger lite i kroppen och då stänger jag av. Helt. Jag blir alldeles handlingsförlamad och det dåliga samvetet gnager för att jag är lat.

Nu kommer det. Rättfärdigandet. Jag är mitt i livet. Jodå, eftersom man idag kan räkna med att bli uppåt hundra år så är jag mitt i livet och hör sen. Jag har inga barn hemma som jag måste ta hänsyn till under min dag. Jag rår mig själv. Mannen i mitt liv är en lätt person att leva tillsammans med. Han gör det han vill och jag gör det jag vill. Förhoppningsvis sammanfaller de saker vi vill med varandra men inte alltid och då gör vi saker var för sig. Inget konstigt i det.
Jag har visserligen ett ansvar för min gamla mor som inte blivit som jag ville men det kan jag inte ändra på nu utan att sätta henne på ett hem och det vill jag inte. Inte hon heller. Det är som det är. Men. Förutom det kan jag i stort sett göra vad jag vill. Om jag inte ska leva så nu när ska jag då göra det? Så.
Om jag väljer att vara hopplöst inaktiv just nu så är det så. Jag kommer alltid igen. Alltid. Helt plötsligt blir jag fruktansvärt effektiv och då gäller det att se upp. Då händer det saker. Men inte just nu. Jag tänker inte ha dåligt samvete för det. Så då var det bestämt.

Så. Ring mig inte och be mig göra saker för då får ni bara en stor gäspning till svar. Jag har gått in i min bubbla och där stannar jag tills jag vill komma ut igen.

Ha en underbar dag!
Kram

måndag 11 juni 2012

Om ingenting alls.

Godmorgon!

Trala la la. Ungefär så låter det i mitt huvud idag. Det ekar tomt och innehållslöst. Kan inte skylla på att jag varit ute och slarvat. Det enda jag slarvat med under helgen är möjligen att vara aktiv. Visserligen har jag jobbat en stund både lördag och söndag men aktiv. Tja, det beror på hur man ser det.
Det vanliga. Promenader med hundarna. Nej, just det dom tog mannen som åter fick ett anfall av motionsbehov. Matlagning. Inte söndagen då fick pizzagubben ett besök. Nej, när jag tänker efter så har jag nog inte varit speciellt aktiv i helgen förutom jobbet.
Ok, jag har väl varit lat då.

Kan man fortsätta på den linje? Inte det nej. Solen lyser med sin frånvaro idag och kofta är en nödvändighet. Även inne. Det är sommar och då värmer vi inte huset och hör sen. Då får jag väl hålla värme på annat sätt. Ta en svängom med städgrejorna och plocka fram hundväskan för en ordentlig avrivning på hundarna. Nu ska Selmas päls reduceras till sommarlook. Hon kommer förmodligen att se förfärlig ut efteråt för att trimma snyggt är liksom inte riktigt min grej men mindre päls ska det bli.

Så otroligt tråkigt inlägg detta blev. Jag packar min ryggsäck och kör till Revinge för lite frukost och sätter mig på en stubbe och funderar över hur aktiv jag ska vara resten av dagen.

Ha en underbar dag!
Kram

söndag 10 juni 2012

Hälsans stig.

Godmorgon!

Sitter i uterummet och väntar på att mannen ska servera ägg och bacon så det är lite bråttom med att skriva blogg idag eftersom jag tar upp det mesta av utrymmet på bordet. Snart kommer han susande med tallrikarna och då åker datorn. Han är lite förändrad min man.
Ett hälsosamt liv har tågat in i hemmet sedan han ogillande tittat på vågen. Det är grönsaker och inga potatisar. Inget godis men en massa nötter. Jag får fler gråa hår när jag ska hålla reda på alla GI-värde på allt han får och inte får stoppa i sig. Det är trots allt en ganska bra diet. Vi äter mumsig mat men varje dag lyckas jag så klart slänga i något som är fel som han får sitta och peta bort.
Cigarrerna har han slängt.

Det är nog bra men..... Till detta har kommit en jävla energi! Jag orkar inte med honom. Han är igång heeela tiden. Det klipps i trädgården så snart är det inget kvar. Han gräver hål överallt så man får se sig för när man rör sig här hemma. Och nu. Han far runt i köket och skär grönsaker till frukosten så kaninerna står på kö utanför staketet och vill vara med. Jag har tagit min tillflykt till uterummet med min macka och min kopp te och försöker upprätthålla min lagom osunda stil. Det är inte lätt när det svämmar över av nyttigheter i hemmet.

Å andra sidan är det väldigt fint här hemma med alla krukor som det växer i. Jag har en man som det visserligen blir lite mindre av att tycka om men som mår bra. Nu ska bara jag anamma denna livsstil.....jag tänder en cigarett och funderar på detta en stund.

Ha en underbar dag!
Kram

lördag 9 juni 2012

Död Iphone.

Godmorgon!

Idag har jag stor sorg. Min Iphone har gått hädan. Den drunknade i regnvatten. I fickan på en regnjacka! Alla upplivningsförsök har misslyckats. Allt från svordomar till ömsint torkande med fön har tillämpats.
Både maken och bästaste Emma har ingått i räddningsaktionen men icke. Den är och förblir död.
Frid över dess minne!

Jag är okontaktbar tills jag införskaffat mig en ny. Jag kommer att bli 6000 kr fattigare och det kunde inte kommit mer olägligt. När är en onödig utgift egentligen läglig. Så retfulla pengar men vad ska man göra. Hela mitt liv finns i min Iphone och jag kan bara hoppas att den automatiska avstämningen med Itunes har fungerat. Annars är hela mitt liv borta!

Det är lite skrämmande hur beroende man är. Vi skippade hemtelefonen för att vi har vars en Iphone och tyckte att vi aldrig använde den och nu är jag försvunnen från jordens yta känns det som. Nu är det extra jobbigt idag eftersom jag mer eller mindre "hotat" mina deltagare på stadsträningen om att höra av sig om dom inte kommer. Det kan dom ju inte! Eller jo, dom kan men jag kan inte ta emot det. Jag kan inte läsa sms och jag kan inte svara om dom ringer. Mail kan jag bara läsa här hemma. Fan! säger jag bara!

En ny Iphone kommer alltså att införskaffas idag så mitt osynliga liv kommer inte att vara så länge men ont i magen har jag för att jag inte kan nås. Kanske jag ska börja med att ringa tillverkaren till min regnjacka när jag får min nya och tala om för dom att fickorna på regnjackan blir en swimmingpool när det regnar. Om nu någon tror att jag glömde stänga blixtlåsen på fickan så tror ni fel. Den var stängd och även om det regnade som om himlen öppnat sig ska väl för jisse namn inte fickan bli full av vatten när den är stängd. Tycker jag i alla fall.
Nu kommer detta att kosta mig en massa pengar och i detta ögonblick bestämde jag mig för att vara förbannad på tillverkaren av min jacka. Hellre det än att säga att jag varit dum i huvudet som inte kunde fatta att fickan kunde bli full av vatten när det regnar som om syndafloden vore här.
Ja, så får det bli. Jävla McKinley!

Som sagt. Ring mig inte. Skicka röksignaler!

Ha en underbar dag!
Kram

fredag 8 juni 2012

Scener ur ett sovrum.

Godmorgon!

Spår var kvällens tema på min miljö/lydnadskurs och med rådjursklövar i högsta hugg eller rättare sagt dragna efter sig har nu  mina deltagare lämnat efter sig dofter som kommer att få andra hundägare som brukar promenera i parken att undra. Deras hundar kommer att tro att dom är i paradiset med alla goda dofter vi lämnat efter oss.
Hundarna var så duktiga och när vi avslutat lektionen och skulle gå tillbaka till bilarna plockade dom upp alla spår som gick härs och tvärs över parken och for hit och dit som galningar.
En helt underbar lektion. Jag tar för givet att alla hundarna intog ryggläge direkt när dom kom hem. Det borde dom ha gjort för jisses, vad dom spårade. Doris som inte spårade så mycket eftersom jag så gärna ville se hur dom andra hundarna jobbade var minsann också väldigt trött när hon kom hem i alla fall. Spåra fick hon dock och jag är så otroligt tacksam mot dessa härliga människor som går denna kurs. Vi är inte så många och jag kan passa på jag också att låta Doris jobba lite.
Med andra ord så var hon trött när vi kom hem och det var när vi skulle gå och lägga oss som det som föranleder dagens rubrik började.

Hundarna hade redan börjat snarkandet när jag försiktigt lyfte på täcket för att glida ner och inte störa mina sovande lurviga för mycket. Det blev en lite konstig sovställning för min del eftersom jag fick stoppa in ett ben här och ett ben där för att krångla mig ner mellan alla hundar som låg utslagna över hela sängen.
Tyst smög jag fram min nya Hundsport för ett par minuters läsning.
Då började det. Hör ett våldsamt surrande och något stort krockar med min nacke och kasar ner i linnet. Nu var det inte frågan om att röra sig försiktigt för att inte väcka hundarna inte. Ett sparkande likt en häst i sken och täcket flyger all världens väg.
Doris som sov på mina fötter kastar sig av sängen och hamnar i väggen och blir sittande med skräckfylld blick undrande över varför matte plötsligt förvandlats till ett monster i sängen.  Jag sliter av linnet och den största fluga jag någonsin sett ramlar omtumlad ut. Ett sista surr och Hundsport förvandlas till flugsmällare.

Selma som låg i husses säng lyfter ett ögonbryn och ger mig en blick som med önskvärd tydlighet talar om för mig att jag gått långt över gränsen för hur våldsam aktiviteten får vara i sängen. Slänger en blick på flugan och somnar om.
Doris däremot sitter en stund på golvet och tittar förvånad undrande över hur i all sin dar hon hamnade i väggen. Efter en stund blänger hon surt på mig och går ut och lägger sig på golvet i hallen. Tror fan att man kan sova tillsammans med en galen matte som förvandlat sängen till en krigszon.

Jag förpassar flugan till de sällare jaktmarkerna och konstaterar att jag nu kan arrangera mina ben som jag vill för hunden vill inte längre dela bädd med mig.
Jag bläddrar förbi den sida som blivit blodfläckad av flugan och lugnet lägger sig i sovrummet igen.
Efter en liten, liten stund står en trött Doris vid sängkanten och undrar om det är säkert att krypa tillbaka i sängvärmen. Det är det min vän om bara alla flugfän vill hålla sig utanför min nattasärk.

Ha en underbar dag!
Kram

torsdag 7 juni 2012

Se hunden!

Godmorgon!

Något jag gått loss ordentligt på under denna veckas kurser är: SE hunden!
Jag har kunnat peka på många, många gånger när hunden har tittat på sin ägare för att få  bekräftelse på att den är på väg att göra rätt och inte fått någon respons därför att man har för bråttom med att nå det färdiga resultatet eller har krav på att hunden ska prestera mer innan den får sin belöning. Långt innan hunden är redo för det. Vi har för bråttom! Ofta går man vidare i övningen efter endast några upprepningar på första nivån med resultat att hunden "slarvar" när den kommer på nästa nivå.
Nu känner jag att jag måste ta ett exempel för att inte jag ska trassla in mig:

Jag ska lära hunden att "sitta kvar".

1. Lär hunden att sitta vid din vänstra sida och sitta kvar där. Så länge hunden reser sig när jag står still kan jag inte gå vidare. Om hunden reser sig eller trampar runt när jag står still kan jag inte begära att den ska sitta still när jag tar ett steg ifrån den. I början talar vi om sekunder som den ska klara detta innan man ger frikommando. Ofta upprepar man bara detta ett par gånger för att man vill gå vidare och får då en hund som ibland reser sig och ibland sitter kvar. Hunden måste sitta kvar tills jag säger "varsågod" innan jag börjar ta ett steg ifrån den. Jag är frikostig med belöningar för att hunden gör rätt. 

 Hunden sitter nu kvar ordentligt tills jag ger frikommado och först då är det dags att gå vidare.

2. Jag tar ett steg ifrån hunden och går omedelbart tillbaka och belönar när hunden sitter kvar. Det är på den här nivån "slarvet" börjar oftast. Man vill så gärna kunna gå många steg ifrån hunden att man testar alldeles för tidigt och hunden reser sig. Tillbaka på ruta ett!
Utöka tiden inte stegen som hunden ska kunna sitta kvar innan du börjar ta fler steg ifrån hunden. SE hunden. Är den bekväm med att sitta kvar när du tar steget ifrån den? Belönar du tillräckligt ofta så att hunden förstår att den gör rätt? Vi är ofta så upptagna med det vi gör att vi glömmer att kolla på hunden om den har förstått och utökar stegen för tidigt.

Nu sitter hunden ordentligt på rumpan när jag går ifrån den och jag har tränat många, många pass och kan nu gå flera meter ifrån hunden. Då är det dags för nästa steg.

3. Öka störningen. Samma här. Gå långsamt fram. Om jag ska fresta med en leksak börjar jag inte med att slänga den framför hunden. Jag har den bakom ryggen och tar fram den och visar den till att börja med. Går vidare med att svänga leksaken. Jag upprepar många, många gånger och SER hunden! Börjar den skruva på sig har jag för bråttom. Många, många misslyckas på denna nivå just därför att man haft för bråttom. Man tror att hunden kan detta nu. Men se vi är fortfarande bara i början av övningen!

Nu måste jag vara kreativ och störa på många olika sätt. Hastigt sätta mig ner. Hoppa på stället. Springa lite. Jollra löjliga ord. Dra lite i kopplet osv. Varje gång belönar jag rikligt när jag kommer tillbaka till hunden och är noga med frikommandot.
Nu börjar vi komma någonstans. Hunden sitter kvar och jag kan göra i stort sett göra vad jag vill utan att hunden reser sig.

Är övningen färdig nu? Kan min hund sitt kvar? Nej. Ledsen att göra dig besviken. Det kan den inte. Nu måste jag göra detta på många, många ställen för att det ska fungera överallt. Man måste öva på många ställe innan hunden börjar generalisera och vara stadig överallt.

Under hela träningen SER jag hunden! Jag belönar varje litet steg i rätt riktning och ökar inte kraven förrän hunden är redo för det och jag har tränat många, många gånger på varje nivå.

Puh. Ska det vara så här jobbigt att lära min hund det jag vill att den ska kunna? Ja, det ska det! Förhoppningsvis har både jag och hunden roligt under tiden. Det är liksom lite det som är meningen.

Ha en underbar dag!
Kram

onsdag 6 juni 2012

Annorlunda och nyttig valpkurs.

Godmorgon!

Kolla här hur jag hade det på min valpkurs igår!



Med bara två deltagare som kunde komma där båda har äldre kompisar så fick även dom stora vara med. Jag blev lite orolig för att vi inte skulle få så mycket gjort på grund av detta men så bra det blev. Deltagarna kunde träna på kontakt och följsamhet med valpen med störning av den äldre hunden. Det blev hur bra som helst. Ok. Lite extra mycket bus blev det men vad gör väl det.

Doris valde att den mesta av tiden göra detta:


Visserligen tog hon en och annan liten rusning men trött som hon var efter en lång arbetsdag valde hon att lägga sig på det som egentligen är ett bord men som i detta fallet används som en tillflyktsort när de små blir lite för ivriga.

Alma höll koll på läget och lärde valparna att man minsann inte stör henne om hon inte vill.


Det blev en bra lektion även om vi inte gjorde något av det jag planerat. Valparna var så trötta att lilla boston-Bosse tjöt av trötthet för att tala om för omvärlden högt och tydligt att jag behöver hem och SOVA!

Ha en underbar dag!
Kram

tisdag 5 juni 2012

Om ingenting alls.

Godmorgon!

Idag är det helt tomt i huvudet på grund av en natt där sömnen varit väldigt frånvarande. Det i kombination med att jag kom väldigt sent i säng gör att en patient i koma hade varit piggare än jag just nu. Jag gäspar så att det finns en risk att det flyger in stora fåglar i munnen på mig istället för de små flugorna som vanligtvis hamnar där när jag är ute i skogen.
Å andra sidan kommer jag förmodligen att vakna av den skamligt låga nivå av sommarvärme som kommer att träffa mig när jag ska gå ut. Det verkar inte vara så brått med att komma ut för hundarna pep in väldigt kvickt efter första kisserundan och med hopp som skulle göra Ulrika Knape grön av avund studsade upp i sängarna igen för att fortsätta sova.
Den lyxen kan inte jag unna mig för då kommer jag nog inte upp igen och får hålla kurs ikväll per korrespondens via telefonen och det kanske inte uppskattas av deltagarna. Eller kanske?

Eftersom dammsugaren bestämde sig för att ta en ledig dag igår och klängde sig hårt fast i städskåpet får jag väl försöka locka ut den idag istället. Jag kan ju locka med en hårig buffé som är läckert serverad tillsammans med en massa tomma fågelfrö som de små "rara" papegojorna så snällt fyllt köksgolvet med. Dom har världens sämsta bordsskick de små rackarna. Sprättandet i matskålen skulle göra tjuren på tjurfäktningsarenan avundsjuk. Det mesta hamnar som sagt på golvet och dessutom undrar jag om det samtidigt inte är de renligaste fåglarna som finns. All bajs verkar hamna utanför buren. Inga toalett besök i buren inte. Där ska man bygga bo av allt som sitter löst och lägga en massa ägg som är alldeles för små för att göra omeletter av. Ungar blir det inga. Bara en massa ägg. Dom håller på så den stackars hannen tappar fjädrar av utmattning. Lustiga fåglar men samtidigt en mardröm om man skulle råka vara "bakis" en dag. Ljudnivån kan stiga till olidliga höjder och man känner hur det kryper i nacken. Funderar allt som oftast över om man skulle förvandla sig till en Ninja och nacka dom båda två. Skämt å sidor men ibland är jag ganska trött på dessa skräniga flygfä.

Några som jag inte tröttnar på är mina tre söta lurviga som sover så sött. Dom gör aldrig något som irriterar mig. Aldrig! Jag korsar fingrarna bakom ryggen för att inte blixten ska slå ner i mig för att jag ljuger men just nu är dom bara söta och mysiga och lockar väldigt mycket där i sängen. Kanske en liten stund..................................

Ha en underbar dag!
Kram

måndag 4 juni 2012

Full kalender och halt hund.

Godmorgon!

Bläddrar i kalendern och upptäcker att nästa gång jag är helt ledig är det midsommarafton. Det kan väl inte stämma?? Bläddrar en gång till som i mitt fall innebär trycka med pekfingern (tack för att Iphonen finns!) och jo, det stämmer. Stadsträningar, lektioner och avslutning ockuperar varje helg ända fram till midsommar. Får man tycka att det är lite jobbigt trots att man älskar sitt jobb? Ja, det får man.
Husvagnen får stå där den står även om vädret vänder och blir lite mer sommaraktigt. Just nu känns det som om vi är på väg mot hösten och det är vi i och för sig men missade jag sommaren eller?? Även om jag inte är så glad för extrem värme så vill jag ändå slippa dra på mig rena vinterkläder när jag ska gå ut. Det är inte roligt längre. Höj fem grader så är jag nöjd. Det är väl ändå inte för mycket begärt.

Jag har en halt hund idag. Selma, som haltat från och till ett par dagar, har det lite besvärligt. Jag, mitt dumma nöt, tog med henne med mig på en långrunda igår och det gjorde ju inte saken bättre precis. Hon haltade inte innan vi gick men när vi kom hem hade hon uppenbarligen ont. En svullen tå är det jag kan se så nu får hon vila ett par dagar så får vi se. Jag är inte typen som springer ner dörrarna hos veterinären. Jag avvaktar för det mesta och ser lite an. Jag hoppas ett par dagars vila är vad som behövs.
Jag får ibland frågor från deltagare som är rent medicinska och jag vägrar fullständigt att svara på sådana frågor. Jag är inte veterinär och jag skulle må extremt illa om jag gett ett råd som sen visar sig vara fel. Mitt stående svar är: Om du är orolig, ring en veterinär. Jag kan visst svara på frågor om hur man tar bort en fästing eller känna om en hund ömmar någonstans men där går min gräns. Inte ens dåliga magar svarar jag om. Jag kan inte veta om hunden fått i sig något eller om det är någon aggressiv bakterie som hamnat i magen och det ska en veterinär titta på.

Måndagen består av en massa saker som måste göras innan det är dags att köra till Malmö och hålla kurs och det är väl bäst att sätta igång så det inte blir en stressig dag. Inte sitta här och svamla som är precis det jag känner att jag gör. Det är lugnt i huset efter en aktiv helg. Hundarna sover igen efter frukosten. Skönt utslagna på sängen. Hm, det ser frestande ut. Nej, skärpning! Sätt igång! Nu!


Ha en underbar dag!
Kram

söndag 3 juni 2012

Valpar och handväska.

Godmorgon!

Lite trött idag för jag satt uppe lite länge och räknade in valpar som föddes på Lightschaps. Fram till kl 4 i morse hade det kommit 8 stycken. Nu ska jag erkänna att jag inte orkade hela vägen för jag blev liiiite för trött. Vet inte hur många dom är just nu men jag gratulerar så mycket till de nya fina valpisarna som sett dagens ljus.

Jag har gjort något som kanske, kanske för mig in i de kvinnligas klubb. Gårdagen innehöll en shoppingrunda i stan med god middag på grekisk restaurang. Vad var det då som gjorde att jag kände mig som en kvinna? Jo, jag köpte en handväska! Ett läppstift! En mascara! En jacka som inte är militärgrön!
Det du! Att dessutom plånboken log hela vägen hem gjorde ju inte ont alls. När köpte man en jacka på rea för 300 kr sist! När jag köper jackor är det vanligtvis på någon jaktaffär och där kostar dom inte 300 spänn inte. Men å andra sidan har dom fickor för allt man behöver, bajspåsar, klicker och t o m vattenflaskor! Det lyste med sin frånvaro på den lilla skinnliknande jacka som inköptes. Där fick man vara glad om man fick ner tummen och pekfingern i de små, små nästan obefintliga fickor som sitter på helkorkade ställen och gör det omöjligt att använda dom till någonting. Alltså var jag även tvungen att inhandla en handväska. Den kvinnliga looken var fullständig. Nu ska jag bara komma ihåg att jag har en handväska med mig när jag ska någonstans. Jag kommer förmodligen att sätta den ifrån mig överallt och sen springa och leta när jag inser att jag inte har denna i mina ögon onödiga tingest hängande över axeln.

Fick lite blodad tand när jag gick omkring och tummade på alla kläder på New Yorker som blivit både mannens och min favvoaffär när vi tvingas inhandla "vanliga" kläder och nu vill jag åka till Ullared. Ja, du hörde rätt. Det var kul där trots att det till 90 procent handlar om kläder. Igår besinnade jag mig dock. Vad ska jag med en massa kläder som inte hör hemma i skogen. Gick över till herravdelningen istället och hängde lite snygga tröjor och skjortor över mannens arm och gick ut med endast jackan till mig. Men lite sugen på att gå och dra i fler kläder blev jag.

Om någon undrar om den där viktiga smörbyttan inhandlades så är svaret ja. Efter mycket letande och provande om den var lätt att ta i när man ska ta ut den från kylskåpet hittade vi smörbyttan med stort S. Att det går under kategorin I-landsproblem om den var greppvänlig eller inte bryr vi oss inte om. Det var kul det också.
Avslutet på den grekiska restaurangen med typisk grekisk mat och grekisk musik i öronen fick oss att längta tillbaka till Grekland. Utanför fönstret regnade det ett kallt regn men i våra hjärtan satt vi på en taverna på Korfu och drack en god drink medan vi njöt av den grekiska atmosfären. Efter det gick vi ut i den typiska svenska sommaren och tog oss huttrande till bilen och körde hem till de lurviga som väntade och väntade och väntade......

Ha en underbar dag!
Kram

lördag 2 juni 2012

Mental härdsmälta och sorg.

Godmorgon!

Det är lördag och jag går på sparlåga. Även mentalt. Det tänker jag göra hela dagen. Ingenting är bråttom idag. Ingenting kan få fart på mig. Inte ens Doris som tyckte att vi skulle spela lite fotboll redan på lilla morgonrundan. Nix, min vän. Inte idag.
Jag tänker sätta mig i bilen och åka till stan och där ska jag likt en snigel långsamt ta mig fram mellan affärerna för ett mycket viktigt uppdrag: hitta en ny smörbytta!
Efter att ha varit tvungna att köpa ett nytt kylskåp då det gamla på något mystiskt sätt förvandlades till en frys istället så passade inte den gamla smörbyttan i dörrluckan och så kan vi inte ha det.
En ny smörbytta är alltså dagens viktiga uppdrag.

Fick ett väldigt tråkigt meddelande igår. En kursdeltagare som gått kurs hos oss miste hastigt sin älskade hund i en leversjukdom där även njurarna slutade fungera. Det gick på några dagar bara och saknaden är så klart fruktansvärt stor för dem. Usch, man blir så ledsen och samtidigt påmind om att man måste ta vara på varje dag med sin älskade vän. Man vet aldrig när det kan ta slut. I det här fallet tog det slut alldeles för tidigt och dom fick inte den tid som man behöver för att förbereda sig för det oundvikliga. Mitt tankar går till dom idag.

Jag kramar mina lurviga en extra gång och tackar för ännu en dag tillsammans.

Ha en underbar dag!
Kram

fredag 1 juni 2012

Carpe diem.

Godmorgon!

Fredag och ledig dag. Det har varit en bra vecka arbetsmässigt men med mycket att fundera ut lösningar på och min hjärna känns lite som en champinjon idag. Det känns svårt att kunna bestämma sig för om jag orkar packa husvagnen för ett par dagars slappande i naturen. Vet inte varför det är svårt att komma igång? Känner mig lite trött och sliten. Man blir så klart lite tröttare när man har ont och eftersom inflammationen i käken inte vill ge med sig så tar det lite på krafterna. Man är ju inte helt ung längre.

Jag kom på en lite ledsam sak häromdagen. Om jag inte ska ha fler hundar medan de jag redan har är kvar i livet innebär det att jag förmodligen är över sextio år innan det är dags för ny valp. A men vad fan! Kommer jag att orka med de  aktiva raserna då eller får jag välja en liten pekinges som jag kan ta lite mindre promenader med och sitta och gosa med? Överdriver jag? Säg inte det. Jag kommer att vara över pensionsåldern under tiden som hunden lever. Jag vill ju ha golden, vizsla.... oj, det är många raser jag vill ha! Alla med fart och i storlek som kanske inte passar en pensionär. Ja, jag går händelserna i förväg men man måste vara realistisk. Tiden står inte still och orken kanske inte räcker för det aktiva hundliv jag har idag. Nu blev jag plötsligt väldigt deppig och inte blev jag gladare när dom säger på radion att det ska bli regn och blåst under dagen så husvagnen får nog stå kvar där den står även denna helgen.

Jag sätter fram gungstolen, tar fram virkningen och sätter mig och övar på att vara pensionär. Känner mig redan som en sådan idag trots att det är tio år tills det är dags. Man kanske ska skaffa sig en katt istället.

Eller så kan man göra som vissa folkslag gör och leva i nuet utan att bry sig om morgondagen eftersom man inte vet ett smack om den. Som inte vet hur gamla dom är och inte bryr sig om det heller. Skaffa mig en stooor aktiv hund och hoppas på att det kommer att gå hur bra som helst. Carpe diem. Fånga dagen.

Ha en underbar dag!
Kram