söndag 23 september 2012

Nu flyttar jag!

Godmorgon!

Nu flyttar jag denna blogg till min hemsida. www.L8shundskola.se

Bloggen hittar du här: www.l8shundskola.se/blogg

Hoppas vi ses där!

Ha en underbar dag!
Kram

lördag 22 september 2012

Ut i det okända?

Godmorgon!

Ja, då är man tillbaka igen. Haft en vecka utan sömn och med magont, illamående där jag känt mig sjukare än någonsin. Har jag varit sjuk? Nej, det har jag inte. Jag har tagit jobbiga beslut. Eller egentligen var det inte själva beslutet som var jobbigt men allt som det drar med sig.

Jag har efter mycket funderande hit och dit bestämt mig för att gå vidare i mitt jobb på egen hand. Det var dags nu och tillfället det rätta av många skäl. Så. Nu bedriver jag hundkurser under namnet Lottas Hundskola. Namnet är inte nytt egentligen men eftersom jag samarbetat med annan hundskola innan är det ingen som vet vem jag är egentligen. Någon som vill veta hittar mig här www.l8s.n.nu

Det kanske inte kommer att funka men då har jag i alla fall försökt. Monica på Bonizas Hundskola är fortfarande min vän och vi kommer att samarbeta på något sätt hoppas jag. Det har varit underbara år tillsammans. Vi har delat både glädje och sorg och hon är min stora mentor i hundträningsvärlden. En av de bästa!

För att göra lite reklam här via bloggen vill jag tala om att allt är som vanligt med bara små skillnader. Det kommer att ta lite tid att köra in sig men eftersom jag jobbat dygnet runt den senaste tiden för att övergången skulle bli så smidig som möjligt så är jag beredd att köra igång direkt i full skala. Om jag får några kunder återstår att se. Jag kastar mig ut och hoppas att jag inte landar för hårt. Då har jag i alla fall försökt.

Ha en underbar dag!
Kram

torsdag 20 september 2012

Paus

Godmorgon!

Tillfällig bloggpaus. Återkommer!

Ha en underbar dag!
Kram

tisdag 18 september 2012

Det är ju så roligt!

Godmorgon!

Först tänkte jag bara skriva idag att jag har ont och är trött och har inte lust att skriva någonting men sen tänkte jag efter. Ingen vill lyssna på sånt gnäll. Då tänkte jag inte skriva någonting alls. Så tänkte jag efter igen. Det finns alltid något att svamla om. Vad ska jag annars göra medan jag dricker mitt "dagsattvaknate"?

Igår var jag allt utom taggad för att åka till kurserna och jag tror min kollega Emma var lite orolig när vi var på väg dit för hur det skulle gå. Hon kom hem till mig för att samåka och jag tyckte att vi hade allt tid i världen. Det hade vi inte. Jag var förvirrad på tiden. På vägen dit höll jag på att köra fel. Jag var allmänt förvirrad. Huvudet är fullt. Hur skulle detta gå?
Det gick alldeles utmärkt. Jag snurrade inte till det alls. Mycket tack vare Emma men också för att jag har så jäkla roligt när jag jobbar och glömmer allt annat. Emma är bra på att hålla reda på mig när jag inte riktigt funkar.

Det fortsätter att vara osäkert med allting även om jag har fått lite rapporter som gör att jag vågar hoppas. Vilket fall som helst kör jag på som vanligt tills någon säger något annat. Det kommer att ordna sig.
Därför tjatade jag på om fortsatta kurser. Hur viktigt det är och framför allt hur kul det är att ge hunden den där kvällen i veckan då det bara är jag och hunden. Jag har så många duktiga deltagare denna omgången så jag håller tummarna att samtliga anmäler sig vidare. Ok, det är kanske att hoppas för mycket men varför inte?

Här finns miljö/lydnad där vi arbetar med att göra hunden störningstålig i olika miljöer. Hittar lugnet på en massa olika platser. Så nyttigt.

Vardagslydnad. Kursen som följer på valpkursen. Kanske den viktigaste kursen av alla. Valpen kommer in i könsmognaden och det är viktigare än någonsin att jobba.

Allmänlydnad. Här jobbar vi på att få precision i alla momenten. Hunden ska vara lös. Det handlar mycket om att våga lita på sin hund. Här är det extra roligt när man ser hur snabbt det funkar när man bara vågar.

Inkallning/lösträning! Kursen alla behöver för att ge hunden den frihet under ansvar som vi alla vill ge dom. Här jobbar vi i ett ganska högt tempo under en timme. Inkallning är kul och det har vi på denna kurs.

Aktivering. Hjärngympa! Så viktigt för hunden och så roligt!

Det finns en hel del och jag hoppas att jag kan starta alltihop. Det är ju så roligt!

Kurserna finns här:   http://www.bonizashundskola.se/kurser

Ha en underbar dag!
Kram

måndag 17 september 2012

Brytningspunkt?

Godmorgon!

Lite då och då kommer man till brytningspunkter i livet. Ibland frivilligt och ibland ofrivilligt. Ibland blir det bättre och ibland är man tvungen att anpassa sig till det oundvikliga. Jag föredrar så klart en anpassning som jag själv planerat.
Jag har levt så länge att jag upplevt detta flera gånger. Det har inte alltid blivit bättre men man har kunnat gå vidare. Jag är inte så bra på att ta ett problem i taget. Samlar gärna ihop det i en klump och det blir bara rörigt i huvudet. Just nu är det rena kaoset. Saker och ting känns lite utanför min kontroll och jag kan inte bringa reda i varken vad jag vill eller vad som ska göras. Olika lösningar men inga bra än så länge.

Trots att jag kan verka som en person som söker förändringar, husdrömmen på Öland t ex, så är jag egentligen en som klamrar mig fast som en igel i det som är tryggt och bekant. Jag ska helst ha kontroll hela tiden. När jag inte har det kommer mörkret direkt. Då vill jag bara lägga av.  Alla som uppnått vuxen ålder vet att det är omöjligt att ha kontroll på allt och därför hamnar jag här emellanåt. Jag känner mig väldigt ensam i min situation trots att jag har människor omkring mig som vill hjälpa till att hitta lösningar. Jag vill verkligen inte ha någon förändring just nu! Jag mådde så bra och nu är jag på väg in i mörkret igen.

Jag kan fortfarande fungera i vardagen. Jag kan göra det jag ska. Jag kan fortfarande känna mig taggad till tusen när jag kör till jobb. Jag har fortfarande lika roligt när jag står på mina kurser och lägger all min energi på det som ska göras där. Jag har inga problem med att koncentrera mig på det som kommer upp och behöver lösas  där. Men när jag stänger bildörren och kör hem är det en helt annan sak. Då kommer den där känslan i magen. Känslan, jag vet inte vad jag vill. Jag vet inte hur jag ska gå vidare. Känslan av svek. Livets svek. Mådde du bra? Det ska vi snabbt ändra på!

Det är väl så här det ska vara. Det är väl så här det är för alla. Jag är inte unik. Alla har problem som dyker upp då och då. Ibland stora och ibland små. Kom inte med att det finns dom som har det värre. Leta inte upp någon som har svåra sjukdomar eller som mist allt dom äger och har. Det hjälper inte mig ett dugg. Jag är jag och har väldigt svårt att hantera detta just nu. Jag tar mig rätten att vara den jag är. Kan inte vara någon annan. Jag mår jävligt dåligt och behöver inte höra att någon annan har det sämre.

Det här kanske löser sig fortare än jag tror. Om jag kommer att må bättre av det återstår att se. Löser det sig inte får jag anpassa mig efter det. Jag är fullt medveten om det.  Det är dock nog inte den enda orsaken till min sinnesstämning. För ett år sedan var jag färdig med livet. Jag vill inte hamna där igen. Hur jag ska undvika det vet jag inte.

Har du läst ända hit och ångrat dig ber jag om ursäkt. Det var inte meningen att förstöra din måndag. Jag behövde sätta detta på "papper" för mig själv. Bloggen jag skriver är rak, ärlig och i första hand för mig själv. Men någonstans vill jag förmodligen tala om hur jag mår. Annars hade jag haft en liten dagbok med rosor på utsidan och ett litet sött lås som jag gömt under huvudkudden. Jag hade klistrat på ett leende som bara sitter på utsidan. Tack vare att jag älskar det jag gör behöver jag åtminstone inte fejka leendet där. Det är äkta.

Ha en underbar dag!
Kram


söndag 16 september 2012

Stadsträning igen!

Godmorgon!

Stadsträning med valparna och inte tog jag fram kameran inte. Nejdå. Jag är nog sämst av alla på detta . Men. Jag kan, återigen, tjata om vikten att låta valparna testa olika miljöer, underlag och att titta på saker som vi ser som helt naturliga men som är väldigt konstiga för valpen. Här fanns trappor. Olika sorter, med konstiga galler, trappor man kan se rakt igenom, olika lutning. För oss samma sak men för valparna.....

En fladdrande ballong. Usch, otäckt sa en del. Med oss på rundan var en underbar vuxen goldengosse som skyggade för denna ballong. Vad gjorde mina härliga deltagare då? Stannade, studerade och pillade på ballongen och man kunde riktigt se när hundarna tänkte: "ok, då var det väl inte så farligt då". Nyfiket sträckte dom sig fram i tryggheten av att människorna visade att det inte var farligt.

Kunde dom jobba då? Jadå, bland människor och förbipasserande hundar tränade dom både följsamhet och hur man hälsar. När vi sen vandrat genom stan bland bussar, cyklar och en massa andra hundar och slog oss ner på torget var valparna så slut att det tog en stund innan dom kunde slappna av.Vi gav dom tid. Tid att studera. Tid att ta in. Trygghet av att vara i grupp. Doris vaktar, tyvärr, sin lilla flock av valpar från alla andra hundar som har mage att passera oss där vi sitter. Som en drottning ligger hon där i mitten och när hon inte somnar, vilket hon ofta gör, ser hon till att inga hundar kommer fram till oss. Mina valpar, säger hon.

Jag vill ge en eloge till denna lilla grupp jag har på valpkurs denna omgången. Som ni jobbar, lyssnar, frågar och engagerar er i era valpar. Underbart!

Ha en underbar dag!
Kram

lördag 15 september 2012

Stackars ko!

Godmorgon!

Eller jag, min morgon började inte så bra. Vi tar det från början.

I onsdags hittade jag en nyförlöst kalv i hänget som gränsar till min mark. Söt som socker. Sidan om låg mamman och jag tänkte inte så mycket på det då. Under dagen tittade jag till dom och mamman låg fortfarande ner. Hm. Det kan inte vara rätt. Ingen bonde i sikte och det är inte första gången som jag har fått jaga honom för att något inte varit rätt bland hans kor.

På torsdagen såg jag att kon var död. Alldeles ensam låg hon där i regnet och mörkret och jag grät en skvätt för hennes skull. Ingen ska behöva dö på detta vis. Kalven var inte där vad jag kunde se så jag trodde så klart att bondjäveln hade varit och tagit hand om den. Att han lät den stackars kon ligga där och självdö förvånar mig inte alls. Det är inte första gången.

På morgonen idag går jag upp för att se om dom hämtat kon och chockad ser jag att kalven står vid hennes kalla döda sida. Nu jävlar är det krig! Hem som ett skott. Ringer alla telefonnummer jag har till familjen och ingen svarar. Nästa samtal var till polisen! Nu får det fan i mig vara nog. Där fick jag inte mycket hjälp. Inte ville dom köra ut. Ring Länsstyrelsen på måndag! Då är för fan kalven död!!

Jag fick så småningom tag på en av ägarna och han försökte proppa mig full av lögner för att skydda sig själv. "Jag tittade till henne i går och då stod hon upp". Skitsnack! Då var hon redan död. Detta efter att han sagt "Är hon inte bland dom andra korna?" Alltså visste han inte ens att hon var där. Ljug inte! Ta bara hand om dina djur!
Jag hoppas att det inte är försent för den söta kalven.

Ha en underbar dag!
Kram

fredag 14 september 2012

Inget nytt.

Godmorgon!

Inget nytt än så länge men jag håller fortfarande tummarna för att det ska lösa sig och försöker ha is i magen. Tyvärr är isen blandad med fjärilar så illamåendet ligger på lur hela tiden. Sömn är knappt att tänka på och jag känner mig sjuk hela tiden. Man skulle kunna tycka att det bara är att leta upp någon annan plats att hålla kurserna på men så är det inte för mig. Jag trivs så fantastiskt bra på mitt älskade Svågertorp trots blåst och oväsen ibland från tågen så jag kan inte tänka mig att vara någon annanstans. Det är väldigt svårt att ersätta Arken Zoo för mig och jag hoppas, hoppas att jag inte ska behöva göra det heller.
Jag har förstått att det är många som är oroliga och bryr sig och jag lovar att hålla alla uppdaterade om vad som händer.

Nog om detta nu. Idag är det fredag och veckans enda lediga dag eftersom jag jobbar i helgen. Ja, än så länge har jag jobb. Så vad ska man göra då på denna lediga dag. Städa och tvätta men sen ska jag laga en god middag till min arbetande man, sitta och dricka ett gott glas vin ur en flaska som jag fick igår för att jag haft en mardrömsvecka av ett par som har blivit mer än deltagare. Nej, nu var jag där igen. Jag skulle ju lämna detta nu. Det är tyvärr omöjligt. Det känns som om så mycket står på spel. Det är nog lika bra att sluta för idag innan jag förlorar alla mina läsare för att jag gnäller hela tiden.

Jag kan ju förstås berätta att det förmodligen idag går en massa hundägare i Pildammsparken och undrar varför deras hundar är skogstokiga i parken. Vi var där igår och provade på lite spår med miljö/lydnadsgruppen. Vi drog rådjursklövar över halva parken och jag var extra taskig och drog över gångarna också så idag far förmodligen hundägare hit och dit när hundarna spårar rådjur över gångarna och in i parken. Förlåt alla stadsbor för att jag gjort morgonrundan lite jobbigare än vanligt. Vi har väldigt roligt i alla fall.

Ha en underbar dag!
Kram

torsdag 13 september 2012

Underbara människor.

Godmorgon!

Det här är en hyllning till alla som ringt, skickat sms, kommenterat och på andra sätt försökt hjälpa till i den tråkiga situation som uppstod för någon dag sedan. En god vän som genast satte på kaffet och jag fick sitta och prata av mig.  Med risk för att upprepa mig: helt underbara är ni!

Så många som genast försökte hitta alternativa platser för mig att hålla kurser på. När jag kom på kurs igår och förklarade situationen tog genast en upp sin mobil och ringde runt och fick namn och telefonnummer till ett ställe som kanske..... Andra sa: "Vi vill inte ha någon annan. Detta måste fixa sig".

Alla sms som ramlade in igår som försatte mig i tårar över hur snälla människor det finns. Den uppmuntran jag fått gör att jag inatt somnade gott trots allt. Vaggad på de mjuka moln jag blev inlindad i igår. Tack alla! tusen tack!

Nu ser det ut som om det kanske, kanske kan ordna sig på Arken Zoo i alla fall. Det är långt ifrån säkert. Det kan fortfarande gå åt skogen. Men. En liten ljusning kom igår redan. Jag har lite is i magen och avvaktar ett litet tag innan jag gör några ändringar inför nästa omgång. Det kan fixa sig!

Till sist en extra kram till dig som kom ut från affären, du vet vem du är. Dina ord kan du inte ana hur långt in i hjärtat dom landade. Jag var bara tvungen att ge dig en kram och med en klump i halsen kunde jag starta min lektion betydligt lättare om hjärtat. Det finns hopp! Jag vill, vill så gärna vara kvar där jag är!

Ha en underbar dag!
Kram

onsdag 12 september 2012

Så ledsen.

Godmorgon!

Sedan tidig morgon har jag legat och funderat över hur fort saker och ting kan ändras. När jag kom till min träningsplan på Svågertorp i Malmö igår möttes jag av deltagare som undrande frågade vad det var frågan om. På dörren till Arken Zoo satt en lapp: Stängt på grund av konkurs! Som en blixt från klar himmel ställdes allt på ända. Jag lyckades genomföra lektionen trots att tankarna snurrade i huvudet. Efter lektionen ringde jag så klart runt för att få besked. Jo, det är så. Jag kan vara kvar denna omgång ut om inte affären blir såld och den nya ägaren slänger ut mig. Så var den sagan all. Jag hade ingen aning om detta och jag var i chocktillstånd hela kvällen igår och det har nog inte släppt ännu. Jag har ingen aning om var jag ska ta vägen och risken är väldigt stor att jag måste ställa in alla kurser jag lagt ut för oktober. Jag säger detta för att vara ärlig mot mina underbara återkommande kunder som har rätt att veta. Jag är så hemskt ledsen idag så ingen kan föreställa sig hur jag mår. Förvirrad, ledsen och fullständigt tom.

Förutom sorgen över att jag känner mig som om jag sviker alla som vill gå på kurs för mig och det är faktiskt en del så blir det ett ekonomiskt avbräck som precis som för alla som mister sitt jobb blir tungt. Det går inte att leva på att hålla hundkurser men inkomsten behövs. Jag hoppas att detta kan lösa sig på något sätt även om jag i nuläget inte har en aning om hur. Kanske kan jag då locka tillbaka mina kunder. Man får hoppas det. Under tiden får jag försöka hålla igång kurserna jag håller på Arken Zoo i Hörby. Alltid något.

Ha en underbar dag!
Kram

tisdag 11 september 2012

För hundens bästa.

Godmorgon!

För inte så länge sedan hörde jag om en person som sagt till en annan att han "kan allt om hundar". För att visa hur duktig han är skrämde han skiten ur den andra personens hund när hon morrade och gjorde skenutfall mot honom. Jag vet att hon gör detta av rädsla och brist på tillit till människor och hundar på grund av sin tidigare livssituation. Så skulle man göra påstod "experten" för det hade hans hundtränare sagt. Jag blir så jävla arg. Både på "hundtränaren" och på personen som utan att fråga tog saken i egna händer.

Till dig som anser att du "kan allt om hundar". Det är väldigt farligt att sätta sig på så höga hästar. Varje hund är unik och har en unik situation och att inte vara ödmjuk inför detta kan göra stora skador för livet hos hunden som du "behandlar" utan att ta hänsyn till vad den varit med om i livet. För att inte tala om metoden du tog till! Ok. Här ska jag vara ödmjuk och säga att det finns många olika sätt att se på saker och ting och många olika teorier att arbeta efter. Jag säger inte att mitt sätt är det enda rätta. Jag tar för givet att du trodde att du gjorde något som skulle hjälpa hundägaren att få rätt på detta beteende men hade du hundens intresse i fokus??
När jag ska försöka hjälpa till med ett problembeteende utgår jag alltid från att hunden ska må bättre. Ägarens bekvämlighet bryr jag mig inte så mycket om faktiskt. När man åtar sig ansvaret att ta hand om en annan varelse, i detta fallet en hund, är det hundens välmående som måste komma i första hand. Innebär det att jag får lägga ner jobb som innebär att det blir lite besvärligt för mig så är det så. Det får aldrig bli på hundens bekostnad när man ska ha bort saker den gör som man inte vill ha. Hunden ska må bra!

Till hundägaren vill jag säga: låt aldrig, aldrig någon göra saker med din hund utan att fråga dig först! Känns det inte bra för dig säg Stopp!  Jag skulle själv aldrig drömma om att sätta in metoder utan att prata igenom det med ägaren först. I det här fallet hade vi börjat försöka bygga upp hundens tillit till sin omgivning genom att ingen får gå fram till hunden utan låta hunden ta intiativ till kontakt och sedan bryta kontakten innan hundens osäkerhet sätter in. Sakta skulle vi bygga upp hennes tillit. Detta raserade "hundexperten" på en sekund. Nu börjar vi om från början igen.

Till hundtränaren: hur vågar du ge råd om en hund du inte träffat eller vet ett skit om?? Det händer att deltagare kommer till mig och vill ha råd om grannens hund och jag vägrar kategoriskt att svara. Jag vet ju ingenting om hunden i fråga!!

Att hålla på med hundträning som jag gör är att ta på sig ett stort ansvar.  Det är levande varelser vi pysslar med. Det gäller att bevara sin ödmjukhet inför det faktum att man inte kan allt och har man inte alla fakta ska man inte jonglera med sin "expertis" för att inte man ska framstå som en som inte kan "allt". Ingen kan allt. Ibland står jag frågande inför ett problem och då säger jag det. "Jag vet inte". Det gör mig till en bättre tränare anser åtminstone jag. Med större trovärdighet. Om jag inte vet ska jag inte gissa och hoppas att det blir bra. Jag går till någon som kanske kan hjälpa mig att komma på en lösning istället. För hundens bästa!

Ha en underbar dag!
Kram

måndag 10 september 2012

Inkallning. Igen.

Godmorgon!

Inkallning. Igen. Jag vet att jag har skrivit om det förr men eftersom jag har nya deltagare som läser min blogg kan det vara på sin plats att påminna om en del saker.
Jag hävdar att inkallning är en samverkan av en massa saker och inte en fristående del av träningen av hunden. Jag måste ha en hel del saker som ligger på plats. Relation, kontakt och samarbete är tre viktiga ingredienser. Därför kan man inte begära av en liten valp att den ska komma på inkallning innan man byggt upp detta. Å andra sidan har man oftast en av naturen följsam hund i valpen så om man börjar träna tidigt får man mycket gratis. Det är förresten även det en viktig punkt: träning, träning och åter träning.

Jag är av åsikten, och den delar jag med många, att man inte släpper sin hund innan man har en fungerande inkallning om man måste kalla in den. Försök inte fånga den! Den blir snabbt expert på att hålla sig utanför armlängden. Tjata inte! Hunden kommer sen att lyssna ännu sämre på dig. Släpp bara hunden på inhägnat område så att du kan vänta tills hunden självmant kommer till dig. Ska du släppa hunden ute ha en långlina på den. Långlina är ett fantastiskt utmärkt verktyg i inkallningsträning. Man kan tryggt låta hunden springa fritt om man har en lina släpande som man trampar på om hunden inte lyssnar. Man slipper tjata och behöver inte vara rädd för att hunden försvinner efter något intressant.

Åter till det jag menar med att inkallningsträning är en samverkan av en massa saker. På mina lektioner i inkallning tränar vi en massa saker som inte direkt har med inkallning att göra. Kontakt. Om hunden inte uppmärksammar mig när jag ropar dess namn lär den ju inte komma på inkallningssignalen. Hunden ska genast vända sin uppmärksamhet mot mig när den hör sitt namn och den ska ha en förväntan om att något roligt händer. Därför tränar vi lek, olika sätt att belöna hunden för att den lyssnar och ibland är det svårt att få fart på folk i detta. Spring ifrån hunden glatt tjoande och du ska se att den kommer med glädje. Om du har något att erbjuda när hunden kommer till dig som den vill ha. Därför tränar vi olika sätt att belöna hunden.

Tatuera in inkallningssignalen i huvudet på hunden. I vardagen när hunden är på väg mot dig. Man kan t ex säga "hit" när det är dags för mat. Hunden kommer att associera "hit" med att något positivt händer hos husse eller matte.
"Hit" ge hunden en extra stor bit korv.
"Hit" starta en rolig lek.
"Hit" sätt dig ner och gosa med hunden.
"Hit"  gör en favoritövning.
"Hit" godisregn
osv. Låt fantasin sätta gränser.

Framför allt. Missbruka inte inkallningen. Var aldrig arg på hunden när den kommer hur irriterad du än är. Tjata aldrig! Om hunden inte kommer på inkallningen beror det på att du satt kraven för högt och för tidigt.  Med tillräcklig träning kommer inkallningssignalen att sitta i ryggmärgen på hunden och då först kan man ställa krav på att den ska komma. Det tar lång tid att få en hundraprocentig inkallning.
Träna på olika platser. Öka störningen efterhand som hunden är redo.

Vi vill så gärna ge hunden friheten av att få springa fritt och då måste vi träna så pass mycket att hunden kommer varje gång man kallar. Oavsett störning. Det får man inte gratis men man kan ha väldigt roligt med hunden medan man tränar. Alltså bara vinst. Vi har kul och hunden lär sig.

Ha en underbar dag!
Kram



söndag 9 september 2012

Tomt.

Godmorgon!

Idag känns huvudet lika tomt och öde som en badstrand i december. Vilket inte är så bra eftersom jag ska hålla lektion om ett par timmar. Efter en natt där jag hoppat som en jojo ur och i sängen på grund av en hulkande hund som säkert bara lurade mig för att få komma ut och lägga sig en stund på gräset. Jag såg minsann inget kräk alls. Bara en glad hund som glatt skuttade ut i trädgården och lade sig med mig efter sig för att se hur sjuk hon egentligen var. Inte alls med andra ord. Hm.

Därför sitter jag nu och försöker få ihop det i huvudet. Det går inte så bra. Tur att jag har planeringen klar till dagens lektion. Annars vet i tusan vad det hade blivit av det hela. En lektion i allmän röra förmodligen. Min söndagsgrupp har många olika behov. Jag behöver få igång mitt huvud! Nu!

Som du märker har jag absolut ingenting att förmedla idag. Vem fasen bryr sig om att jag har stått i trädgården i natt med hunden? Eller att jag är trött? Nej, vi struntar i det här idag och sätter på en stark kopp kaffe för att komma igång.

Ha en underbar dag!
Kram

lördag 8 september 2012

Löjlig lördagsmorgon.

Godmorgon!

Nä, nu börjar detta bli lite löjligt! Vaknar av att mannen jag delar tidningen med står redo i träningskläder småjoggande på stället i hallen. I handen har han sin Iphone som ska registrera morgonens runda. Vid hans sida står två hundar som redan i förebyggande syfte har hängt ut tungan. Nu ska det motioneras innan fan har fått på sig skorna.
Jag känner mig som en riktig slöfock där jag släpar mig runt och försöker vakna men sen slänger jag en blick på detta ekipage och kommer fram till att det är jag som är den som har sinnena i behåll.
De tre som står där är definitivt dom som behöver tagga ner! Jag släpar mig ut i köket för att långsamt vakna med en kopp te.

Jag sitter här och funderar på vad denna dag ska innehålla. Det är lördag och inget planerat. Det är skönt. Denna dag ska jag ta som den kommer och lämna som den går. Jag ska ta min något energiska Doris och trötta ut huvudet lite. Kroppens behov tar mannen hand om mer än väl.
Min tanke är att jag ska lära henne att hjälpa mig ta ut tvätten ur tvättmaskinen. Det är dags att hon börjar göra sin del här hemma. Förtjäna brödfödan. Det finns så mycket nyttigt man kan lära hunden. Man kan lära dom att hämta alla möjliga saker men det förstås. Då blir jag ju ännu latare. Jag kommer att sitta i soffan hela dagarna medan hundarna diskar, lagar mat, städar och bäddar sängarna. Ack, ja. Så slö jag kommer att bli.

Ha en underbar dag!
Kram

fredag 7 september 2012

Besviken.

Godmorgon!

Egentligen är det inte någon god morgon men om man säger det kanske det blir så. Detta blir en riktig gnällblogg idag så kanske du ska hoppa över läsningen idag.

Jag är besviken på människor idag. Under alla år, som blivit ganska många nu, jag fått hjälpa min mor med olika saker har jag aldrig, jag upprepar aldrig bett någon om att ställa upp. Nu gjorde jag det och vad hände? Nej. Inte det inte. "boka om". Inte "boka om till någon annan tid som jag kan" Inga förslag på tider där man kunde ställa upp. Som vanligt blir det jag som måste bråka med en mor som inte vill och jag blir så besviken.

Sen har vi dom som lovar saker och inte håller ord. "Så här ska vi göra" och sedan gör man helt andra saker. Tvärt emot det man lovat. Säger man då ingenting så är det säkert ingen som märker att man bryter sitt ord. Lova inte om du inte kan hålla ditt ord! Det är så mycket ärligare och rakare. Säg inte saker till mig som jag sen ska gå och vara ledsen över att ha blivit överkörd.

Jag vill behålla min, kanske naiva, bild av hur människor ska vara mot varandra. De människor som jag inte känner har jag inga förväntningar på, varför ska dom bry sig om mig, men ni andra kan väl behandla mig med den respekt jag förtjänar  Jag vill behålla min tro på människan och ni gör det svårt för mig. Lögner, svek och  avsaknad av respekt för min intelligens gör mig bara ledsen och besviken.

Ha en underbar dag!
Kram

torsdag 6 september 2012

Ledsen hund.

Godmorgon!

En hund kommer till kurs och jag känner inte igen hunden alls. Jag frågar det vanliga. Löp? Det visar sig att det hänt en stor förändring i mattes liv. Hundens vardag har förändrats precis lika mycket som mattes. Det är inte konstigt att hunden deppar och inte funkar som vanligt.
För inte så längesen kom en dam med sina lilla pudel som mist sin kompis den vuxit upp med och tappat sitt självförtroende. En kurs skulle kanske hjälpa henne tillbaka till sitt glada jag. Vilket det faktiskt gjorde.

Hunden sörjer, deppar och är ledsen precis som vi. Om det händer en stor förändring i våra liv t ex en separation, någon avlider i familjen eller en flytt påverkar detta hunden precis lika mycket som oss. Hunden är väldigt påverkad av vår sinnesstämning. Hunden kan bli deppig men det kan också ta sig andra uttryck. Svårt för att koncentrera sig vid träning t ex.

I det här fallet orkade inte hunden med mattes krav på att hunden skulle vara så duktig som hon brukar och satte nosen i marken hela tiden. Detta är en annars väldigt duktig liten tjej men just nu funkar det inte. Vad måste vi göra då? Sänka kraven. Inte lära in så mycket nya saker. Låt hunden göra det den är duktig på för att känna att den kan. Lek och ha roligt med hunden istället. Låt träningen vila lite men inte helt och hållet. Då blir det konstigt för hunden. Är den van vid att jobba blir det ytterligare en förändring om man helt slutar göra det den är van vid. Men sänk kraven på vad hunden ska prestera. Gör roliga saker.

Hundar är precis som vi människor väldigt anpassningsbara så den kommer tillbaka till sitt vanliga glada jag igen. När den har sörjt eller deppat färdigt.

Ha en underbar dag!
Kram

onsdag 5 september 2012

Generalisering.

Godmorgon!

Generalisering. Stadga.

Ofta får jag höra att hunden är så duktig på kurs men överallt annars funkar det inte alls. Inte konstigt alls. Om man bara tränar momentet på kurs kommer hunden aldrig att utföra det någon annanstans. Så är det bara. När jag säger detta kommer nästa: jag får ingen kontakt med hunden på andra platser så hur ska jag kunna träna den då? Man har gjort det för svårt för fort.

Så här är det:
När man ska börja träna in något börjar man på en plats där störningen är minimal. T ex hemma i köket. Inte förrän hunden är duktig där går man vidare. Nästa steg kanske är att man lägger till en människa i rummet eller att man går ut i hallen och tränar istället. Därefter tar man kanske ut det i trädgården osv. Man börjar inte mitt i stan eller på hundrastplatsen. Men. Man måste träna det där också. När hunden är redo. Först när man tränat på många platser börjar hunden generalisera och kan utföra det överallt. När man tränat mycket!
Vi har ofta för bråttom!

Om vi tar min inkallningskurs t ex. Där tränar vi inkallning och lösträning. För att få hunden att funka på detta måste man träna många saker. Inte bara själva inkallningen. Man måste få hunden att lyssna på oss, att hålla fokus på oss osv. Alltså många saker mer än att springa omkring och ropa "hit". Många övningar verkar inte ha något med inkallning att göra men det har det. Samverkan.

En rolig parentes här: en väldigt smart schapendoes som i snabba sitt och ligg där hunden ska lyssna på vad vi säger fattade snabbt vad han skulle göra och varför lyssna på matte när man kan gissa. Upp och ner snabbare än blixten. Oavsett vad matte säger. Det var väl det du ville sa han och såg ut som en jojo. Så söt. Matte som har ett leende som är helt underbart varje gång hon tittar på sin hund log och med tålamod väntade hon tills hunden studsat färdigt för att sedan börja få honom att lyssna.

Vi tränar t ex hundmöte. Hunden ska kunna stå still sidan om oss när vi möter någon på stan med eller utan hund. Vi ställer upp oss på led och gör möte men det räcker inte. Igår gjorde vi spontana möte istället för att arrangera mötena. Hundarna kände inte igen övningen och vi fick backa lite i kraven. Nu är dessa hundar fantastiskt duktiga så det var inga problem alls men det är viktigt att förändra för att hunden ska kunna klara det överallt. Många övningar ser liknande ut för oss men det är det inte för hundarna. Nästa gång ska vi göra det utanför inhägnaden. Samma övning men viktigt för hunden att göra det på fler platser.

Detta gäller allt vi ska lära våra hundar. När vi är på kurs lär sig hundägaren hur man ska göra för att sedan träna hemma och på andra platser. På kursen lär vi oss tekniken och lär hunden att vara mindre störningskänslig. Inlärningen måste vi ta med oss hem för att träna mellan lektionerna. På många platser. Varje dag. Det finns inga genvägar. Vi måste träna. Det har mina deltagare på inkallningskursen förstått. Därför är hundarna så duktiga som dom är.

Ha en underbar dag!
Kram

tisdag 4 september 2012

Tillbaka i vardagen.

Godmorgon!

I´m back! Tillbaka i vardagen igen. Efter en underbar helg i Bern med omnejd sitter jag med värkande ben efter en riktigt tuff "promenad" nerför ett berg i ca 10 % oavbruten lutning. Det var sååå värt det!

Vi började här:

Ovan molnen. På 1800 meters höjd. Tågresa upp för att sedan ta oss ner ca 8 km. I ständigt nerförslut. För dom som inte tycker 10 % lutning låter så mycket säger jag bara: Testa! Jag är i stort sett oförmögen att gå. Alla muskler skriker: Idiot! Det var så värt det! Vi vandrade i en fantastisk natur. Sonen har verkligen valt rätt land att bosätta sig i.

Vattenfall och utsikt som tar andan ur en.

Vi har haft en fantastisk helg. Sonen hade verkligen tänkt till och fixat en massa trevligt till sina besökande föräldrar. Jag fick krama och krama. Han suckade och lät mig hållas.
Vi har ätit och druckit gott. En lunch åt vi getost i honung och chili med en flaska gott vin till på en liten lokal bar som schweizarna själva går till. Inget turistställe och det var så mysigt. Vi pratade och pratade.

Jag lyssnade på sonen som utan problem numera pratar tyska och rör sig runt i landet som om han bott där hela sitt liv. Jag är så imponerad. Jag kommer att bli en flitig besökare i detta underbara land. Med flygbiljetter för ca 500 kr per man kan man faktiskt göra det lite då och då utan att bli ruinerad.  Dessutom var det helt underbart att krama sonen så det kommer inte att dröja så länge innan han får stå ut med det igen.
Nu får jag leva på minnena ett tag.

Ha en underbar dag!
Kram