Stackars Selma.

Godmorgon!

Varför inte lägga till ett elände till på den här semesterstarten?
Förutom att jag mår som jag kanske förtjänar så upptäckte vi igår att Selma fått tillbaka den gigantiska svullnaden på ena trampdynan och stackaren haltade värre än någonsin. Hon verkade dessutom ha väldigt ont denna gång så det fick bli en tur till djursjukhuset. Fick tid direkt och vi gav oss av i snöblask.

Veterinären hummade en stund och bestämde sedan att hon nog var tvungen att skära upp det redan samma kväll. Fördelen med det var att jag sedan kunde få hämta henne, visserligen sent, men åtminstone skulle hon slippa natta över på sjukhuset. Vi fick faktiskt sätta munkorg på henne så ont hon hade stackaren. Hon visade alla de fina vita och såg inte så snäll ut kan jag säga. Veterinären var lite bekymrad över att hon hade så hemskt ont och undrade vad dom skulle hitta i tassen när dom öppnade.

Sent på kvällen ringde dom och jag hoppade genast i bilen för att hämta. Jag har alltid så himla ont i magen när dom ska söva någon av mina hundar. Djur tål narkos sämre än människor och det är alltid en risk. Nu hade det gått bra sa veterinären och dom hade inte hittat något främmande föremål eller inneboende i form av något litet djur som slagit läger. Endast enorma mängder var och ett dränage blev insytt i tassen.

Jag fick min Selma som var väldigt påverkad och inte verkade ha styrsel alls på bakkroppen och veterinären tittade ogillandes på detta. Hm, sa hon. Hon är lite väl påverkad sa hon. Kanske vi ska behålla henne i alla fall över natten. Vill inte! sa jag. Vi gick omkring lite med henne i rummet men inte piggnade hon till inte. Nåja, sa veterinären. Åk hem men kom tillbaka meddetsamma om hon inte piggnar till snart. Jag lovar! Bara jag får ta min älskade hund med mig hem. Det är hemskt vad jag är blödig när det gäller mina hundar när dom är sjuka.

Hemkomna fick jag en påminnelse om hur viktiga Doris och Selma är för varandra. Vi fick koppla Doris för att hon inte skulle pussa ihjäl stackars Selma och Selma pussade så mycket hon orkade hon också. Mitt hjärta svämmade över! Älskade hundar. Alma studsade som vanligt omkring för att hålla ordning på alltihop.
Doris är ofta hemifrån utan Selma men tvärt om händer nästan aldrig och Doris var verkligen eländig hela kvällen medan vi väntade på att få hem Selma.
Flocken var intakt igen och glädjen visste inga gränser.

Nu ligger Selma här med tratten på och med tung smärtstillande medicin i kroppen. En lång pencillinkur är också insatt.
Jag måste vakta hela tiden för när inte Selma når att slicka på tassen måste ju Doris hjälpa henne!
En bra början på semestern eller hur?? Sjukstuga på alla sätt.

Ha en underbar dag!
Kram