måndag 20 februari 2012

Är det seriöst?

Godmorgon!

Hundproblem. Alla har vi dom. En del av oss har större problem än andra. Det kan vara allt ifrån drag i koppel till aggressiva attacker mot barn. Samma problem kan vara helt olika från hund till hund eftersom de är individer och levande varelser.
Orsakerna till hundens problem varierar med allt ifrån smärta, sjukdom, dåliga erfarenheter (kanske från tiden i valplådan), allmän ångest, ägare som inte förstår sin hund osv.

Är det då seriöst att via inskickade frågor på bloggen som en känd hundtränare gör ge råd om hur man ska komma tillrätta med problemet? Obs! Jag försöker ställa frågan utan att egentligen kritisera! Att personen i fråga nästan alltid slutar svaret med att man ska ta hjälp av någon kunnig hundtränare hjälper enligt mig inte här. Jag kan slå vad om att hundägaren som frågade provar det som skrivs och lämnar det där med att söka hjälp därhän. Man har ju fått tips och råd på hur man ska göra.
Vad jag menar är att om det är ett allvarligt problem kan man göra saken betydligt värre om t ex problemet beror på att hunden har ont och man inte tar hand om detta först.

Jag är absolut för att man måste tala om för hunden att vissa saker inte är tillåtna. Man får inte göra utfall mot andra, varken människor eller barn, men det finns en anledning till att hunden gör det och det måste utredas. Om utfallen beror på t ex smärta förlorar hunden förtroendet för mig om jag "tar i" när hunden "bär" sig åt och det blir ett ännu större problem för mig som hundägare. Och för hunden. Den får inte rätt hjälp.
Att då hålla på och bråka med hunden för att man fått råd via en blogg av en person som inte träffat hunden gör ju bara saken värre.

Visst kan man ge råd om allmänna saker som drag i koppel, hoppande på folk osv. Det är ren uppfostran och har inget med det jag menar här att göra. Generella råd. Om dom ska ske i skrift. Ska man ge råd om betydligt värre saker ska man vara väldigt försiktig med att ge råd utan att träffa hunden och göra en ordentlig utredning och jag vill gå så långt att jag säger att man inte ska göra det. Alls. Det kan bli så fel för att man inte har alla fakta och då förvärrar man kanske bara problemet.

Jag får ibland frågor från människor där hunden plötsligt börjat nafsa barnen i familjen, göra utfall mot andra hundar och liknande och tyvärr blir dom nog lite besvikna när jag börjar prata om att utreda om något hänt som kan orsaka beteendet. Om hunden har ont osv. Då blir det lite jobbigare. Man vill ju bara ha bort beteendet men det är inte så enkelt och jag skulle aldrig våga ge träningsråd innan jag vet vad som orsakar problemet. Varken i skrift eller öga mot öga. (jag kritiserar nog liiite i alla fall!)

Ha en underbar dag!
Kram

Inga kommentarer: