Inkallning=relation.

Godmorgon!

Som jag tidigare nämnt här på bloggen är det inkallningsvecka på kurserna denna vecka. Det är bra för med den kyla som nu råder är det skönt att röra ordentligt på sig så man inte står och stelnar till.

Att få en hund att komma på inkallning är så mycket mer än att stå och träna kommandot. Har jag en hund som inte bryr sig om mig det minsta när vi är ute och inte reagerar när jag ger min uppmärksamhetssignal lär den ju inte komma när jag ropar "hit" heller. Det säger sig själv.

Så. Inkallning är.....relation! Att börja lektionen med att träna in namnet så pass att hunden reagerar med en glad förväntan på vad matte eller husse vill när den hör sitt namn är en förutsättning för att man ska få hunden att komma med glädje. För mig finns inget annat sätt än att hunden ska vara glad när den kommer till mig.
En godisbit är väl helt ok men det räcker inte. Variation i belöningen! Lek, bus, springa tillsammans, bli jätteglad när hunden titta på dig. Det är starkt underskattat att vi visar hunden att vi blir glada. Många gånger räcker det att jag tjoar som en tok för att mina hundars svansar ska gå igång som en trumpinne.
Variation!

När hunden reagerar med glädje lägger man till "hit" och tränar detta med alla dessa olika variationer av belöning.
Det har vi gjort denna vecka och jisses, så duktiga dom är dessa hundar! Jag vet att jag har tjatat om mina måndags- och tisdagsgrupper men jag är omåttligt stolt över dom. En kommentar från en deltagare i måndags sa allt: "jag var så rädd att min stolliga labbe skulle förstöra men jag trivs så bra i denna grupp av trevliga människor och han jobbar ju faktiskt jättebra. Det trodde jag inte."

Vi har tränat med fart och fläkt och fått till riktigt snabba inkallningar med hjälp av övningar som t ex "gungan" där man kastar en godisbit åt höger och när hunden vänder för att springa och hämta godis som man sen kastar åt vänster samtidigt som man ropar "hit" när hunden är på väg mot en har fått hundar som verkligen "trycker" ifrån för att snabbt springa på andra hållet. Svansarna viftar och man ser verkligen hur roligt hunden tycker detta är.
En övning där vi plötsligt säger "hit" och springer från hunden. När hunden kommer ikapp kastar vi oss på marken och delar godishög. Vilken resurs vi är här: vi hittar mat! Hunden överlycklig. Den får springa tillsammans med oss och vi delar mat.
Här springer alla huller om buller men hundarna har bara ögon för matte och husse. Inget annat!

Jag är noga med att påpeka att om hunden inte reagerar får man inte tjata. Aldrig! Då lär sig hunden snabbt att det inte är så viktigt att komma direkt. Gå och hämta hunden och lär dig att se när det är läge att göra inkallningen. Kraven kommer senare. Om hunden inte reagerar på namnet fortsätt inte med "hit". Det lär inte lyckas. När man kommit så långt att 8 av 10 inkallningar funkar brukar jag ta till en lätt korrigering i form av att jag nonchalerar hunden lite när den väl kommer om den inte lyssnat och på Doris är det väldigt effektivt. Hon hatar när jag nonchalerar henne och då fjäskar hon. En lagom korrigering.

Vi varvar övningarna med fokusövningar där hunden tränar på att lyssna på vad vi säger. Ännu en viktig sak. Vad säger jag?

Slutprovet är en övning där vi använder oss av avståndsbelöning. Vi går fram med hunden till en skål och lägger lite godis så att hunden ser det. Går tillbaka och sätter hunden på "sitt kvar" och går och ställer oss bakom skålen med godis. Elaka tanten, jag, sitter och vaktar med en kon som jag ska sätta över godiset om hunden inte väljer matte eller husse vid inkallningen. Här kommer beviset på om vi är mer värda än annat när vi kallar in. Jodå, alla hundarna klarade detta galant. Belöning: hämta godiset i skålen. Fart och fläkt!
Underbart!

Jag hoppas att det framgår att vi har roligt för det har vi. Lektionen går alldeles för fort. Måndagens lektion gick lite fortare än tisdagens för med -12 på termometern kortade vi ner lektionen något för alla frös så hemskt. Människor och hundar. Men kul hade vi!

Ha en underbar dag!
Kram