Ögon.

Godmorgon!

Min Selma ska inte bli någon skönhetsdrottning. Det loppet är nog kört redan innan tyvärr. Kastrerad liten tjockis med den päls som man ofta på köpet sätter stopp för det. Att hon sen har de underbaraste ögon som finns i denna hundvärld och på alla sätt gör vad hon kan för att alla ska älska henne räcker nog inte för att bli skönhetsmiss.

Nu kan vi lägga ännu ett skönhetsfel till listan. Stygnen hade släppt av sig själv lite i förtid på tassen och en liten flik som skulle läkt ihop med såret kommer att ligga som en liten vall när det har läkt. Valet stod mellan att söva igen och klippa snyggt eller låta det vara. Jag utsatte veterinären för tredje gradens förhör om det på något sätt skulle vara besvärande för Selma med "vallen" och när hon försäkrade mig om att det inte skulle vara det var beslutet enkelt.
Selma gav mig en tacksam blick och vi smet ut snabbare än blixten genom dörren. Stannade till vid kassan för att lätta på min stackars plånbok och veterinären, som låg tvåa ut genom dörren, viftade med armarna och viskade: "det kostar inget".
En tjej som satt och väntade med sin lilla vovve hejade på oss med ett: "skynda dig ut innan dom ångrar sig!". Lite lustigt.
Hon behövde inte heja på Selma för hon slog världrekord på kortdistans ut genom dörren.
Nu ska det läka och hon behöver inte ha tratten. En strumpa räcker och livet leker för min Selma igen. Lite drogad fortfarande förstås och en vecka till med pencillin men sen....!

Nu kommer inte Selmas "skönhetsfel" att synas där under tassen men skönhet för mig är ögon! Inte så mycket vackra ögon utan vad man kan läsa i dom. Nu håller jag mig till hundar. Människor har jag lite fler "krav" på.
I ögon läser man så mycket på hunden. Väldigt mycket hur dom mår men även personlighet. I Selmas ögon ser man först skönhet men även så mycket annat. Hennes oerhörda vilja att vara till lags. Hennes osäkerhet men också godhet. Hon är det snällaste här på jorden vilket tyvärr kommer lite i skymundan när hon visar sin osäkerhet mot andra hundar.
Jag tittar alltid först på hundens blick som säger så mycket och därefter på kroppsspråket.
Hunden säger så mycket med sin blick. Om man ser ögonen. En massa hår sitter ibland ivägen för det vilket är sött men lite synd.

Just nu ligger min lilla Selma och talar ett mycket tydligt språk med blicken: "Ge mig mackan. Jag svälter ihjäl!" Ack, nej, min lilla tjockis. Det skadar inte att ha en vacker kropp också även om man har de underbaraste ögonen i hundvärlden.

Ha en underbar dag!
Kram