Sömn.

Godmorgon!

Vaknar av att jag inte kan andas! Trycket över bröstet är ohyggligt. Hjälp!
Nu är det kört. Hypokondriker som jag är var jag säker på att jag hade fått en hjärtinfarkt. Nu är det slut.
Lägger armen över bröstet och den hamnar........på en lurvig rumpa! Ovanpå mig ligger 29 kg golden och snarkar så väggarna skakar.
Alltså, Doris brukar ligga väldigt nära när hon sover. Antingen över huvudet på mig eller mitt i sängen utsträckt med ryggen tryckt intill mig men det här är ju löjligt. Jag andas ut den lilla luft jag har och försöker flytta på henne. Normalt flyttar hon sig direkt om man buffar till henne men icke idag! Hon gjorde sig ännu tyngre och tryckte emot. Lagd hund ligger!
Jag tar i allt vad jag kan och lyckas glida ur hennes "jag har vunnit brottningsmatchen-grepp" och rumpan ramlar ner i sängen. Vaknar hon? Nää!
Kom inte och säg att inte en hund kan sova tungt. Här är en som kan!

Jag glider ur sängen och där står två hungriga hundar som inte bryr sig så mycket om morgonrundan bara dom får frukost. I sängen snarkar Doris vidare. Trots att Selma har börjat sin morgonserenad som innehåller orden "jag svälter ihjäl!" Almas steppande á la Fred Astaire väcker inte henne heller.

Vi som nu är vakna och uppstigna lämnar sovrummet och det brukar sätta liiite fart på Doris men inte idag. Stepparna och jag klär på oss för morgonrunda. Inget livstecken från sovrummet. Jag, som inte har lust att gå två rundor så här tidigt på morgonen, kallar på Doris men icke. Jag går tillbaka till sovrummet där en väldigt sömnig Doris lyfter på huvudet och kisar med en blick som säger allt: "vad fan vill du???"

Jag fick upp henne. Jag fick ut henne. Hon gick och lade sig igen utan frukost.
Hon såg ut som man gör efter en riktigt blöt kväll på krogen.
Vad sjutton gjorde hon igår kväll när hon var ledig från jobbet egentligen??

Ha en underbar dag!
Kram