Carpe diem.

Godmorgon!

Fredag och ledig dag. Det har varit en bra vecka arbetsmässigt men med mycket att fundera ut lösningar på och min hjärna känns lite som en champinjon idag. Det känns svårt att kunna bestämma sig för om jag orkar packa husvagnen för ett par dagars slappande i naturen. Vet inte varför det är svårt att komma igång? Känner mig lite trött och sliten. Man blir så klart lite tröttare när man har ont och eftersom inflammationen i käken inte vill ge med sig så tar det lite på krafterna. Man är ju inte helt ung längre.

Jag kom på en lite ledsam sak häromdagen. Om jag inte ska ha fler hundar medan de jag redan har är kvar i livet innebär det att jag förmodligen är över sextio år innan det är dags för ny valp. A men vad fan! Kommer jag att orka med de  aktiva raserna då eller får jag välja en liten pekinges som jag kan ta lite mindre promenader med och sitta och gosa med? Överdriver jag? Säg inte det. Jag kommer att vara över pensionsåldern under tiden som hunden lever. Jag vill ju ha golden, vizsla.... oj, det är många raser jag vill ha! Alla med fart och i storlek som kanske inte passar en pensionär. Ja, jag går händelserna i förväg men man måste vara realistisk. Tiden står inte still och orken kanske inte räcker för det aktiva hundliv jag har idag. Nu blev jag plötsligt väldigt deppig och inte blev jag gladare när dom säger på radion att det ska bli regn och blåst under dagen så husvagnen får nog stå kvar där den står även denna helgen.

Jag sätter fram gungstolen, tar fram virkningen och sätter mig och övar på att vara pensionär. Känner mig redan som en sådan idag trots att det är tio år tills det är dags. Man kanske ska skaffa sig en katt istället.

Eller så kan man göra som vissa folkslag gör och leva i nuet utan att bry sig om morgondagen eftersom man inte vet ett smack om den. Som inte vet hur gamla dom är och inte bryr sig om det heller. Skaffa mig en stooor aktiv hund och hoppas på att det kommer att gå hur bra som helst. Carpe diem. Fånga dagen.

Ha en underbar dag!
Kram