söndag 24 juni 2012

Tidig morgon i daggstänkt gräs.

Godmorgon!

Mina hundar äter gräs. I massor. Likt betande kor står dom varje morgon och njuter av de daggtäckta stråna. Doris draaaar långsamt av stråna ett och ett. Selma är inte lika nogräknad. Alma tar sig en tugga av mossan istället.
Nu kommer jag att få en massa "kloka" kommentarer på varför mina hundar gör detta. Allt ifrån att dom fattas det ena eller det andra i kosten till att dom har ont i magen. Eller att dom har ont i halsen. Inget av dessa tror jag på. Framför allt inte att dom har ont i halsen. Där tror jag snarare att dom inte vill äta något alls. Om det gör jätteont i halsen när man sväljer vill man väl inte äta gräs. Nej, jag tror bara att dom tycker om det.

Dock undrar man när Doris väcker mig kl halv fem på morgonen och vill komma ut. Så tidigt på morgonen är jag inte den mest tålmodiga matte men eftersom hon var väldigt envis gav jag med mig och släppte ut henne. Man tror att det är bråttom. Magen mår inte bra. Vad gör hundrackaren då? Jo, lugnt spatserar hon fram till den kant husse glömt att köra ner med trimmern och väljer lääänge vilka strå hon ska tugga i sig. 

Där står man. Barfota. Halvnaken, I kallt, morgonvått gräs och väntar. Allt medan hunden tycker att det är den naturligaste sysselsättning man kan ha så tidigt på morgonen. Tugg, tugg. Smask, smask. Hon förstår ingenting när jag lutar mig (vill inte flytta fötterna mer än nödvändigt i det kalla gräset) fram och försöker få henne att förstå att dagen ännu inte har börjat och jag vill sova lite till. Hon slänger en hastig blick på mig och fortsätter sedan beta som den ko hon är.

Medan jag står där och väntar på mitt kreatur upptäcker jag att det är en helt underbar morgon. Det kalla gräset som har letat sig in mellan mina tår är nästan lite skönt nu. Fåglarna underhåller mig med sin sång och det blåser en mjuk sommarvind i håret som står på alla håll och kanter efter nattens brottning med kudden.
Så där står man i denna tidiga morgonstund och upptäcker att man nästan njuter lite. Det är tur att man bor som man gör. Jag är nog en syn för gudarna där jag står med min betande ko.

Ha en underbar dag!
Kram


Inga kommentarer: