Scener ur ett sovrum.

Godmorgon!

Spår var kvällens tema på min miljö/lydnadskurs och med rådjursklövar i högsta hugg eller rättare sagt dragna efter sig har nu  mina deltagare lämnat efter sig dofter som kommer att få andra hundägare som brukar promenera i parken att undra. Deras hundar kommer att tro att dom är i paradiset med alla goda dofter vi lämnat efter oss.
Hundarna var så duktiga och när vi avslutat lektionen och skulle gå tillbaka till bilarna plockade dom upp alla spår som gick härs och tvärs över parken och for hit och dit som galningar.
En helt underbar lektion. Jag tar för givet att alla hundarna intog ryggläge direkt när dom kom hem. Det borde dom ha gjort för jisses, vad dom spårade. Doris som inte spårade så mycket eftersom jag så gärna ville se hur dom andra hundarna jobbade var minsann också väldigt trött när hon kom hem i alla fall. Spåra fick hon dock och jag är så otroligt tacksam mot dessa härliga människor som går denna kurs. Vi är inte så många och jag kan passa på jag också att låta Doris jobba lite.
Med andra ord så var hon trött när vi kom hem och det var när vi skulle gå och lägga oss som det som föranleder dagens rubrik började.

Hundarna hade redan börjat snarkandet när jag försiktigt lyfte på täcket för att glida ner och inte störa mina sovande lurviga för mycket. Det blev en lite konstig sovställning för min del eftersom jag fick stoppa in ett ben här och ett ben där för att krångla mig ner mellan alla hundar som låg utslagna över hela sängen.
Tyst smög jag fram min nya Hundsport för ett par minuters läsning.
Då började det. Hör ett våldsamt surrande och något stort krockar med min nacke och kasar ner i linnet. Nu var det inte frågan om att röra sig försiktigt för att inte väcka hundarna inte. Ett sparkande likt en häst i sken och täcket flyger all världens väg.
Doris som sov på mina fötter kastar sig av sängen och hamnar i väggen och blir sittande med skräckfylld blick undrande över varför matte plötsligt förvandlats till ett monster i sängen.  Jag sliter av linnet och den största fluga jag någonsin sett ramlar omtumlad ut. Ett sista surr och Hundsport förvandlas till flugsmällare.

Selma som låg i husses säng lyfter ett ögonbryn och ger mig en blick som med önskvärd tydlighet talar om för mig att jag gått långt över gränsen för hur våldsam aktiviteten får vara i sängen. Slänger en blick på flugan och somnar om.
Doris däremot sitter en stund på golvet och tittar förvånad undrande över hur i all sin dar hon hamnade i väggen. Efter en stund blänger hon surt på mig och går ut och lägger sig på golvet i hallen. Tror fan att man kan sova tillsammans med en galen matte som förvandlat sängen till en krigszon.

Jag förpassar flugan till de sällare jaktmarkerna och konstaterar att jag nu kan arrangera mina ben som jag vill för hunden vill inte längre dela bädd med mig.
Jag bläddrar förbi den sida som blivit blodfläckad av flugan och lugnet lägger sig i sovrummet igen.
Efter en liten, liten stund står en trött Doris vid sängkanten och undrar om det är säkert att krypa tillbaka i sängvärmen. Det är det min vän om bara alla flugfän vill hålla sig utanför min nattasärk.

Ha en underbar dag!
Kram