Ta det lugnt!

Godmorgon!

Något jag stöter på allt som oftast är att man har alldeles för bråttom att nå det färdiga resultatet när man tränar sin hund. Man ger inte varje steg i övningen tillräckligt med tid för att hunden ska förstå vad man vill att den ska göra och går till nästa steg för fort med resultat att det blir slarvigt och hunden blir förvirrad och gör "fel". Till exempel i övningen "sitt kvar" där man ibland verkar tycka att det viktigaste är att man kan gå tjugo meter från hunden så fort som möjligt istället för att se till att man får stadga i övningen först. Man går vidare i övningen trots att hunden emellanåt reser sig när man lämnar den.  Man har inte tålamod.

Tålamod är en av de viktigaste saker i hundträning. Det tillsammans med konsekvens och mycket träning.
Varför är det så brått? En kurs hos mig är på åtta veckor och det är inte svårt att inse att man inte kan lära hunden allt jag försöker lära ut under denna korta tid. Jag menar kursen innehåller en massa bra saker man har nytta av men att tro att man ska ha en lydnadschampion efter kursens slut är inte rimligt. Jag delar ut verktygen för att lyckas och förhoppningsvis kommer man en bit på vägen under kursens gång och ser framsteg med sin hund och det beror på hur mycket man tränar hur det ska se ut när kursen tar slut.

Slappna av! Rom byggdes inte på en dag. Det ska vara roligt att träna. Om man hela tiden blir frustrerad över att hunden inte "fattar" är det inte det. Då kommer man inte att lyckas eftersom man överför den känslan till hunden som då kan bli både ängslig och låg och då kan den inte lära. Är dessutom hunden stressad måste man först ta hand om det. Man kan inte lära när man är stressad.
Nu ska här sägas att jag har helt underbara deltagare som nästan alla är inne på denna linje. Jag får ibland lära dom att leka med sin hund men det lossnar oftast ganska fort och efter en stund bjuder dom ganska rejält på sig själva. Då slappnar man av och hunden blir glad och positiv igen. Sen kan man träna igen.

Alla är dessutom på olika nivå. Det är det som kallas individanpassad träning. Alla har olika förutsättningar. Olika lätt för att lära. Behöver olika lång tid på sig för att lära. Det är även lite rasbundet. Har man en hund av en ras som är självständig och inte är avlad för samarbete får man jobba betydligt hårdare än om man står med en bordercollie som inget hellre vill än att samarbeta. Det finns dock variationer även inom raser. Dom är ju individer våra små vänner.

Jag svamlar på idag känner jag men vad jag vill ha sagt är detta: Ta det lugnt! Ha inte så brått med att komma till målet för då kommer ni inte dit.

Ha en underbar dag!
Kram