lördag 5 maj 2012

Lite för lite natt och övervikt.

Godmorgon!

Gäsp!
Det finns ett par få tillfällen då jag önskar att vi inte bor som vi gör.
Det är när krogen och alkohol är inblandat. Mannen var ute med jobbarkompisarna på en, hm, lite blöt kväll igår och enda sättet att komma hem då är att jag hämtar. Satt uppe och väntade på att han skulle ringa och kl ett i natt körde jag till Malmö och hämtade hem en ganska trött och lite vinglig man. Hihi!
Stack ner fötterna i sängen kl 03.00 och eftersom jag är som jag är somnade jag väl så där vi fyratiden och kl sju var jag uppe igen.
Det blir ca tre timmars sömn och nu sitter jag lite hålögd och försöker starta dagen. Gå och lägg dig igen tänker säkert någon men se det kan jag inte. Har jag vaknat ska det väldigt mycket till för att jag ska kunna somna om igen.
Eftersom jag då har i bakhuvudet att jag ska jobba kl 12 hade jag bara legat och varit orolig för att jag skulle sova för länge. Så.Gäsp. Hur ska detta gå?

Igår var min lilla älskling Alma hos veterinären för den årliga genomgången och precis som jag misstänkte hade veterinären lite att säga om hennes vikt. Det här har sin lilla förklaring även om det är en dålig ursäkt men när dom slutade tillverka det foder hon ätit i hela sitt liv och jag skulle hitta ett annat som skulle passa henne landade vi i färskfoder och det har inte varit så bra.
Alla foder gör inte hennes päls rättvisa och jag har provat och provat länge nu. Färskfodret har varit för kraftigt för henne och nu sitter vi där i den tråkiga benägenheten att hon måste tappa lite i vikt.  Inte så lite heller.

                                                            Smal och fin!

Vi kom överens om att strunta i hennes tråkiga pälsbenägenhet och bara koncentrera oss på att få ner henne i vikt och med en påse dietfoder under armen gick vi därifrån.
På stående fot bestämde jag mig efter att ha tittat på gamla bilder på Selma innan kastreringen att även hon skulle bli smal och fin igen. Kastrerad eller inte!

                                                    Så fin en gång!
 
Så en stor säck dietfoder även till henne slängdes in i bilen och hemma mätte jag upp och satte upp en matlista på väggen som ska hållas till punkt och pricka!
Nu är det slut med allting som är extra. Träningsgodis blir dietfodret och tugget på lördagskvällen blir en morot! Hårda tider stundar mina vänner! Motionen är det inget fel på. Dom springer mycket varje dag och våra promenader kan inte ökas på. Det hinner jag inte. Två timmar om dagen ren motion är tillräckligt.

Doris då? På henne verkar inget fastna och det är kanske inte så konstigt eftersom jag misstänker att hon har lite gasell i sig i generna. Med den fart hon tar sig fram verkar det som om hon kan äta vad hon vill så hon får fortsätta med färskfoder. Det är det enda jag får i henne så tur är väl det.

                                                 Still. För en gång skull!

Dom är fina mina vovvar. Med lite övervikt eller inte och förtjänar den bästa platsen i köket. Det ska bara bli lite mindre av vissa av dom.


Ha en underbar dag!
Kram


Inga kommentarer: