lördag 19 maj 2012

Återkommande ämne.

Godmorgon!

Nu återkommer jag till samma ämne som igår. Tyvärr.
Ett mycket kärt besök hade vi här hemma igår. Barnen var hemma (inte han som bor i Schweiz) och alla var sugna på en runda i naturen. Sagt och gjort. Vi packade in oss i bilen för att köra till Christinehof slott och med oss hade vi så klart hundarna. Härligt sa vovvsen.

När vi parkerade såg jag en mamma med två små barn och två tycktes det väluppfostrade hundar som rörde sig väldigt fint intill sin matte. Eftersom vi hade Selma med oss som absolut inte klarar att hundar kommer fram till henne tog jag det lite lugnt och väntade på att dom skulle passera. Nu såg det väldigt lugnt ut så jag tog ut Selma och började gå. Hon verkade ha full kontroll på situationen. Ack, nej. Den ena hunden beslutade sig för att ta en liten sniff på just Selma och lydde inte det minsta när matte vrålade nej.
Nu blev det ingen dramatik eftersom Selma faktiskt tog det hela med ro för en gång skull. Matte var snabbt framme och fick tag i sin hund och bad tusen gånger om ursäkt. Men.

Hur väluppfostrad hunden än är så kan detta ske. Kanske måste vi acceptera detta för att vi kan inte ha hundraprocentig kontroll. Kanske måste vi "chansa lite" men jag kan ändå inte låta bli att tycka att vi måste välja platserna vi har hundarna lösa på med omsorg.
Jag påstår att ingen hund är så "pålitlig" att den inte någon gång emellanåt gör saker som just det som hände här. I det här fallet kunde det gått väldigt illa eftersom Selmas osäkerhet kunde gjort att det blev en otäck händelse. Eftersom jag vill att Selma ska lita på att jag har kontroll så är det inte bra att jag inte kunde skydda henne från detta möte som hon inte vill ha.

Det finns så många anledningar till att jag inte vill att andra hundar kommer fram till mina hundar.
Den andra hundägaren vet ju inget om varken mig eller min hund.
Hon kunde löpt. (det var en hane)
Hon kan vara aggressiv.
Hon kunde varit skadad eller sjuk.
Osv.

Vi kan inte ha hundraprocentig kontroll över våra hundar. Det är ett levande djur.
Nu vill jag verkligen inte sätta alla hundar i koppel i alla läge. Inte alls. Men om vi inte har tränat inkallning så pass mycket att det sitter till 100 % SKA vi koppla våra hundar vid ett hundmöte.  Ja, jag tycker nog att vi ska göra det i alla fall. För den andra hundägarens skull.
Jag vill verkligen inte att hundar kommer fram till Selma. Av många skäl och jag ska kunna vara säker på att detta inte händer när jag har henne kopplad efter konstens alla regler. Hanhunden var försiktig i sin framfart men det spelar ingen roll. Jag vill inte att den kommer fram!

Så vad jag vill ha sagt är: koppla hunden vid hundmöte. Alltid. Hur duktig din hund än är. Den mötande vet inte hur mycket kontroll du har. Ska dom sen hälsa och man har kollat av läget kan man så klart släppa hunden igen. Men kolla först läget!

Ha en underbar dag!
Kram

Inga kommentarer: