Nej!

Godmorgon!

Nej!
Ett av dom ord vi människor ofta tror att hunden automatiskt förstår. Utan inlärning. På mina kurser hör jag ibland ordet användas utan att man lärt in vad man förväntar sig av hunden. Man tror att hunden förstår. Det är inte ordet i sig hunden reagerar på utan tonfallet och när hunden i bästa fall hejdar sig en sekund tror man att hunden förstått.
Sedan förväntar man sig att hunden kommer ihåg vad som var förbjudet. Det här är ett mänskligt misstag vi gör. Vi förstår men hunden gör det inte!

Ordet "nej" måste läras in som vilket kommando som helst. Jag är av åsikten att man ska ta så lite konflikt med sin hund som det bara är möjligt. Därför ska "nej" inte få hunden att känna det som en korrigering utan som en "hejda dig och ta kontakt" signal!
När hunden hör ordet "nej" ska det dyka upp en bild i hjärnan på den som betyder rolig aktivitet eller godis hos husse eller matte. Bättre än det som man håller på med. (Hm, här får man träna mycket om man ska konkurrera med kattbajs eller något annat gott!)
Då behöver man aldrig ryta "nej" utan kan behålla den vanliga vänliga tonen man förhoppningsvis har när man kommunicerar med sin hund.

Ha! säger säkert en del nu. Min hund lyssnar minsann bara om jag ryter när jag ska ha stopp på den! Då har man inte tränat in betydelsen av ordet tillräckligt! Dessutom har vi människor väldigt svårt att säga "nej" i en neutral ton. Försök ska ni få se hur svårt det är.
Träna på det innan du börjar träna med hunden. Spara rytandet till när det verkligen är fara på färde!

Ryter jag då aldrig "nej" till mina hundar? Klart jag gör! Jag är ju människa! Förhoppningsvis förlåter mina hundar mig och låter mig fortsätta jobba på att bli bättre hela tiden. Hunden är den bästa av varelser på jorden. Dom förlåter vår klumpighet hela tiden och ger oss ständigt nya chanser. För att dom älskar oss!

Om någon undrar varför jag tar upp detta idag så hade jag en incident igår på just det här ämnet. Som jag inte skötte särskilt bra.

Ha en underbar dag!
Kram