Godmorgon!
Sitter med splittrade känslor och tänker på gårdagskvällen när vi på en restaurang åt avskedsmiddag med yngsta sonen.
I vecka går hans flyttlass till Schweiz där han numera ska bo tillsammans med sitt livs kärlek som råkar vara schweiziska och som han träffade på en semester i Thailand.
Glad för hans skull som följer sitt hjärta och är beredd att ge sig ut i det okända och ta en chans för kärlekens skull. Ledsen för min egen skull som inte vill att han åker ifrån oss. När får jag se honom igen? Han är vår yngsta av tre men en pojke som vuxit upp till en man som mer än väl kan ta hand om sig själv. Jag är så stolt över honom!
Orolig är han nog lite själv också. Det är ett stort steg att ta. Att han gör det för kärlekens skull värmer en mors hjärta. Kärleken är viktig. Det andra ordnar sig om bara kärleken finns. En underbar tjej är det. Tur hon pratar engelska för jag kan inte många ord tyska. Vi fick bra kontakt första gången vi träffades. Söt, framåt och väldigt kär i Martin. En bra början.
Det ska nog gå hur bra som helst. Det är bara mitt modershjärta som inte riktigt kan acceptera det. Tur att inte mina hundar är kapabla att flytta hemifrån. Dom vet jag åtminstone var jag har. De tre barnen som inte är barn längre gör som dom själva vill oavsett vad mamma säger. Det är bra! Våra barn är mycket bra på att ta hand om sig själva. Kanske har man en liten del i det. Det är ju faktiskt vi som uppfostrat dom till de underbara snälla, ärliga och omtänksamma människor dom är.
Det ska nog gå bra det här.
Ha en underbar dag!
Kram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar