Lite sen blogg idag. Morgonen tillbringades på mitt underbara Revingehed med hundarna där vi intog en god medhavd frukost tillsammans i härligt höstväder. Lätta dimslöjor, sagolika höstfärger och alldeles vindstilla.
Hundarna kan springa lösa på heden och utforska alla kaninhålen som tack och lov var tomma idag så inga stackars kaniner fick morgonmotionera.
Det bästa jag vet är att stå och titta på mina hundar när dom sträcker ut över de stora fälten med öronen fladdrande och med ett lyckligt leende i ansiktet.
Eftersom de numera håller sig någorlunda nära mig och lyssnar när jag kallar in så kan jag slappna av och bara njuuuuta!
Lilla Alma trippar på sidan om mig och är alldeles nöjd med att gå på grusvägen tillsammans med mig. Jag diskuterar livets stora frågor med henne och får precis de rätta svaren från henne. Emellanåt kommer både Doris och Selma till oss för att vara med i vårt samtal för att sedan springa iväg på sina små äventyr.
Ibland springer vi tillsammans över någon backe för att se vad som finns på andra sidan. Då är alla tre med på noterna. Dom älskar att springa tillsammans med mig och hoppar och skuttar förväntansfullt vid min sida eftersom jag rätt som det är kastar mig på marken och hittar någon skatt som vi kan dela.
Vi stannar vid ett vattenhål som i mina ögon inte ser så aptitlig ut men det tycker mina lurviga vänner. Dom dricker länge och vadar en stund bara för att det är skönt. Selma lägger sig ner för att bli blöt över hela kroppen och ser så där nöjd ut som bara en lycklig hund kan göra. Där har hon inga rädslor och behöver inte oroa sig över att bli påhoppad av någon hund. Vi är för det mesta alldeles ensamma där.
Emellanåt kopplar jag de stora för att dom ska lunka lite i långsammare takt. Det har dom inget emot för dom vet att jag kommer att släppa dom igen. Vi stannar upp och tränar något för att sedan vänta på ett frikommado och så är det fart och fläkt igen!
Sex hundögon studerar mig för att se om jag ska hitta på något roligt eller om man måste använda sin egen fantasi.
Vi slår oss ner på en stubbe och packar upp vår frukost. Sitter en lång stund och bara existerar. Tystnaden är total. Lugnet råder. Hundarna lägger sig ner vid mina fötter efter att ha mumsat i sig den macka jag alltid har med mig som dom får dela. Jag kan sitta en stund och filosofera över livet i allmänhet medan hundarna vilar upp sig inför nästa race. Det kan inte bli bättre än så här!
Vi går tillbaka till bilen för att köra hem och ta oss an dagens bestyr. Det är inte så svårt när man börjat dagen så här.
Ha en underbar dag!
Kram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar