Godmorgon!
Äntligen! Har inte tid. Måste packa. Nu sticker jag till Schweiz. Måste skynda. Bråttom.
Förkylningen som bestämde sig för att störa skiter jag i. Jag ska krama pojken i alla fall. Länge!
Återkommer på tisdag.
Ha en underbar dag!
Kram
fredag 31 augusti 2012
torsdag 30 augusti 2012
Adrenalin.
Godmorgon!
Stress. Stress. Stress. Inte att jag har mycket att göra. Nej, stress på grund irritation. Så var det igår.
Först svämmade adrenalinet över på grund av att vägverket eller vad dom heter denna veckan inte kan sätta upp skyltar om att dom tänker asfaltera vägen här hemma och jag fick stå still och vänta i 15 minuter. Dels för att det var trafikljus där dom släppte 100 bilar från andra hållet och när det blev vår tur släppte dom kanske 30 bilar för att sen slå över på rött igen. Inte var jag med bland dom 30 inte. Nejdå. Stopp igen från båda hållen i ytterligare ca 10 minuter och då kröp det i min nacke ordentligt. Kön var förmodligen flera mil lång och mitt i den satt jag med stressvetten rinnande.
Hade dom satt upp skyltar innan hade jag tagit andra hållet och sluppit köra för fort för att inte missa hela min första lektion. Joooodå, det är deras fel att jag bryter mot lagen. Jodå. Är det visst det. Nu körde jag in förseningen nästan helt och sladdade in endast ett par minuter sen och möts av deltagare som är hur lugna som helst.
Nästa irritation. Folk som inte tänker. En affär som har ett lagertält inne i inhägnaden där vi har lektion skulle leverera varor till en kund med bil och släp. Eftersom han från personalen länge stod och väntade på sin kund och studerade oss där vi tränade med våra hundar lösa kan han inte ha missat att dom var just lösa. Vad gör han när kunden kommer med sin bil? Öppnar grindarna utan att säga till oss. Bara slänger upp grindarna och ut rusar så klart Doris. Det kan ju vara husse som sitter i bilen. I bästa fall. Det kunde också ha kommit en hare och då hade hon inte lyssnat på mig. Nej, så lydig är hon inte tyvärr. Med den trafiken där är så vet i fan om jag hade haft någon hund efter det. Tänk för fan. Du ser att det är en hundskola. Hundarna är lösa. Säg till innan du öppnar grinden. Grr!
Irritation nummer tre. Återigen tanklösa människor. Jag blev omkörd tre gånger på vägen hem av idioter som inte skulle sitta bakom ratten. Utan den minsta tanke på sina medtrafikanter. Här ska jag fram. Skit i heldragna linjer, backkrön eller mötande trafik. Grr igen!
Det var skönt att komma hem och slänga sig i soffan och låta adrenalinet sjunka till normal nivå igen.
Ha en underbar dag!
Kram
Stress. Stress. Stress. Inte att jag har mycket att göra. Nej, stress på grund irritation. Så var det igår.
Först svämmade adrenalinet över på grund av att vägverket eller vad dom heter denna veckan inte kan sätta upp skyltar om att dom tänker asfaltera vägen här hemma och jag fick stå still och vänta i 15 minuter. Dels för att det var trafikljus där dom släppte 100 bilar från andra hållet och när det blev vår tur släppte dom kanske 30 bilar för att sen slå över på rött igen. Inte var jag med bland dom 30 inte. Nejdå. Stopp igen från båda hållen i ytterligare ca 10 minuter och då kröp det i min nacke ordentligt. Kön var förmodligen flera mil lång och mitt i den satt jag med stressvetten rinnande.
Hade dom satt upp skyltar innan hade jag tagit andra hållet och sluppit köra för fort för att inte missa hela min första lektion. Joooodå, det är deras fel att jag bryter mot lagen. Jodå. Är det visst det. Nu körde jag in förseningen nästan helt och sladdade in endast ett par minuter sen och möts av deltagare som är hur lugna som helst.
Nästa irritation. Folk som inte tänker. En affär som har ett lagertält inne i inhägnaden där vi har lektion skulle leverera varor till en kund med bil och släp. Eftersom han från personalen länge stod och väntade på sin kund och studerade oss där vi tränade med våra hundar lösa kan han inte ha missat att dom var just lösa. Vad gör han när kunden kommer med sin bil? Öppnar grindarna utan att säga till oss. Bara slänger upp grindarna och ut rusar så klart Doris. Det kan ju vara husse som sitter i bilen. I bästa fall. Det kunde också ha kommit en hare och då hade hon inte lyssnat på mig. Nej, så lydig är hon inte tyvärr. Med den trafiken där är så vet i fan om jag hade haft någon hund efter det. Tänk för fan. Du ser att det är en hundskola. Hundarna är lösa. Säg till innan du öppnar grinden. Grr!
Irritation nummer tre. Återigen tanklösa människor. Jag blev omkörd tre gånger på vägen hem av idioter som inte skulle sitta bakom ratten. Utan den minsta tanke på sina medtrafikanter. Här ska jag fram. Skit i heldragna linjer, backkrön eller mötande trafik. Grr igen!
Det var skönt att komma hem och slänga sig i soffan och låta adrenalinet sjunka till normal nivå igen.
Ha en underbar dag!
Kram
onsdag 29 augusti 2012
Naturmedicin.
Godmorgon!
Har någon dag misstänkt att Selma har en släng av urinvägsinfektion. Hon är en ivrigt markeringskissande hund i vanliga fall men nu är det lite mer än vanligt och det var lite mer bråttom ut på morgonen än det brukar. Jag, som är väldigt restriktiv med att stoppa i mina hundar antibiotika, tar till gamla naturmetoder som jag brukar göra i första hand. Säkert en del som tycker att jag skulle köra henne till veterinären med en gång men se jag är gammal i gamet och har botat många urinvägsinfektioner både på mig själv och hundar med naturmedicin.
Så. Tranbär ska inköpas på morgonen. UVI-tabletter från Naturapoteket finns redan hemma. Dom är tillräckliga egentligen men jag tar till tranbär för att det ska gå fortare så hon slipper att ha ont när hon kissar. Det brukar faktiskt bara ta någon dag så är det slut på det överdrivna kissandet och hunden blir en gladare kompis. Tranbär finns i tablettform så man slipper plåga vovven med att spruta juice i munnen. Jag brukar ge det ganska länge för säkerhets skull.
Jag är överhuvudtaget inte en person som springer till varken veterinär eller läkare så ofta. De flesta åkommor kan man bota själv. Givetvis riskerar jag ingenting genom att vänta med saker som är allvarliga. Jag är rädd om mina vänner men en urinvägsinfektion klarar vi själva.
I sommar har Selma haft blodöra och det fixade vi själva så bra så. Vi väntade och höll tummarna för att slippa "blomkålsöra" och se kroppen har absorberat blodet jättefint och Selmas öra är hur fint som helst. Orsaken var inte öroninflammation. Det fanns inga tecken på det. Hon hade inte ont någonstans. Hon slapp gå med dräneringsrör i örat med risk för infektioner och är idag helt bra.
Man ska inte underskatta gamla huskurer. Många gånger funkar dom minst lika bra som alla konstgjorda mediciner vi stoppar i oss själva och våra hundar men man måste veta vad man gör. Aldrig riskera något man misstänker behöver veterinär- eller läkarvård. Det gör inte jag heller. Skulle inte min huskur funka blir det så klart en tripp till veterinären men inte ännu. Tranbären får göra sitt först. Det brukar bli så bra så.
Ha en underbar dag!
Kram
Har någon dag misstänkt att Selma har en släng av urinvägsinfektion. Hon är en ivrigt markeringskissande hund i vanliga fall men nu är det lite mer än vanligt och det var lite mer bråttom ut på morgonen än det brukar. Jag, som är väldigt restriktiv med att stoppa i mina hundar antibiotika, tar till gamla naturmetoder som jag brukar göra i första hand. Säkert en del som tycker att jag skulle köra henne till veterinären med en gång men se jag är gammal i gamet och har botat många urinvägsinfektioner både på mig själv och hundar med naturmedicin.
Så. Tranbär ska inköpas på morgonen. UVI-tabletter från Naturapoteket finns redan hemma. Dom är tillräckliga egentligen men jag tar till tranbär för att det ska gå fortare så hon slipper att ha ont när hon kissar. Det brukar faktiskt bara ta någon dag så är det slut på det överdrivna kissandet och hunden blir en gladare kompis. Tranbär finns i tablettform så man slipper plåga vovven med att spruta juice i munnen. Jag brukar ge det ganska länge för säkerhets skull.
Jag är överhuvudtaget inte en person som springer till varken veterinär eller läkare så ofta. De flesta åkommor kan man bota själv. Givetvis riskerar jag ingenting genom att vänta med saker som är allvarliga. Jag är rädd om mina vänner men en urinvägsinfektion klarar vi själva.
I sommar har Selma haft blodöra och det fixade vi själva så bra så. Vi väntade och höll tummarna för att slippa "blomkålsöra" och se kroppen har absorberat blodet jättefint och Selmas öra är hur fint som helst. Orsaken var inte öroninflammation. Det fanns inga tecken på det. Hon hade inte ont någonstans. Hon slapp gå med dräneringsrör i örat med risk för infektioner och är idag helt bra.
Man ska inte underskatta gamla huskurer. Många gånger funkar dom minst lika bra som alla konstgjorda mediciner vi stoppar i oss själva och våra hundar men man måste veta vad man gör. Aldrig riskera något man misstänker behöver veterinär- eller läkarvård. Det gör inte jag heller. Skulle inte min huskur funka blir det så klart en tripp till veterinären men inte ännu. Tranbären får göra sitt först. Det brukar bli så bra så.
Ha en underbar dag!
Kram
tisdag 28 augusti 2012
Arbetets framsida.
Godmorgon!
Igår var en lite annorlunda dag på jobbet. Jag hade fint besök av Monica från hundskolan med sin lilla valp India. Utanför grindarna skvallertränade en av mina favoritdeltagare från en annan kurs. Med på kursen var ännu en supertrevlig deltagare som inte kunde komma på sin ordinarie kurs.
Här har vi tre personer som verkligen är seriösa vad gäller sina hundar. Valpen som behöver socialiseras och tränas och visar sig vara så imponerande duktig. Inga problem med att komma in i en grupp av hundar hon inte träffat innan. Så duktig på att läsa de andra hundarna redan. Varför? Jo, Monica har gjort sitt jobb! Här har vi valpen som träffat många människor och andra hundar. Som fått prova på det mesta. Som har en uppfödare som kan vad valpar behöver utan och innan. Som är trygg med allt Monica serverar henne. Jag var så imponerad av denna lilla valp igår. Jag har sagt det förr och jag säger det igen: uppfödare där ute titta och lär av denna människa. Om alla uppfödare gjorde som hon hade vi haft så mycket färre problem med våra hundar.
De andra två då? Snacka om seriösa hundägare. Missa en lektion? Icke! Då går vi på en annan. Allt för att hunden ska få den träning den behöver. Åker iväg efter jobb för att stå utanför träningsplanen och träna på det som hunden behöver. Jobbar som tusan för att hunden ska må så bra som det bara är möjligt. Heder åt er alla!!
Mina två måndagsgrupper då? Jo, det finns hopp om hundägare. Här har vi människor som man inte behöver tjata på för att dom ska jobba på lektionerna. Allt jag säger gör dom. Seriöst. Jobbar och jobbar. Frågar och är så noga med att det ska bli rätt. Kärleken till sina hundar behöver man inte leta efter. Den lyser om dom!
Det är lätt att gå till jobbet en måndag. Det är lätt att gå till jobbet alla dagar.
Ha en underbar dag!
Kram
Igår var en lite annorlunda dag på jobbet. Jag hade fint besök av Monica från hundskolan med sin lilla valp India. Utanför grindarna skvallertränade en av mina favoritdeltagare från en annan kurs. Med på kursen var ännu en supertrevlig deltagare som inte kunde komma på sin ordinarie kurs.
Här har vi tre personer som verkligen är seriösa vad gäller sina hundar. Valpen som behöver socialiseras och tränas och visar sig vara så imponerande duktig. Inga problem med att komma in i en grupp av hundar hon inte träffat innan. Så duktig på att läsa de andra hundarna redan. Varför? Jo, Monica har gjort sitt jobb! Här har vi valpen som träffat många människor och andra hundar. Som fått prova på det mesta. Som har en uppfödare som kan vad valpar behöver utan och innan. Som är trygg med allt Monica serverar henne. Jag var så imponerad av denna lilla valp igår. Jag har sagt det förr och jag säger det igen: uppfödare där ute titta och lär av denna människa. Om alla uppfödare gjorde som hon hade vi haft så mycket färre problem med våra hundar.
De andra två då? Snacka om seriösa hundägare. Missa en lektion? Icke! Då går vi på en annan. Allt för att hunden ska få den träning den behöver. Åker iväg efter jobb för att stå utanför träningsplanen och träna på det som hunden behöver. Jobbar som tusan för att hunden ska må så bra som det bara är möjligt. Heder åt er alla!!
Mina två måndagsgrupper då? Jo, det finns hopp om hundägare. Här har vi människor som man inte behöver tjata på för att dom ska jobba på lektionerna. Allt jag säger gör dom. Seriöst. Jobbar och jobbar. Frågar och är så noga med att det ska bli rätt. Kärleken till sina hundar behöver man inte leta efter. Den lyser om dom!
Det är lätt att gå till jobbet en måndag. Det är lätt att gå till jobbet alla dagar.
Ha en underbar dag!
Kram
måndag 27 augusti 2012
Magsjuk morgon.
Godmorgon!
När man det första man gör på morgonen trampar i något som inte tillhör hallmattans mönster och inser att någon hund varit magsjuk under natten kan man inte med bästa vilja säga att måndagsmorgonen börjar bra. När dessutom alla tre ser lite besvärade ut när jag hoppar på ett ben ut i grovköket för att få tag på saneringsmaterial är det inte lätt att veta vem av dom som inte ska ha någon frukost. Lilla Alma kan inte vara skyldig av storleken å döma. Återstår dom två stora. Hm, vem ser sjuk ut? Båda verkar ha bråttom så snabbt på med jackan och ut.
För att inte missa vem av dom som har ont i magen tar jag hörnan i en hastighet som skulle göra Bolt avundsjuk för att hänga med. Dom delar smart på sig och springer åt vars ett håll. Ingen vill missa frukost och lämnar man en lös hög efter sig någonstans är det kört! Alltså måste man villa bort matte. Dom ser ut att ha kommit överens om detta innan utgång. Doris studsar in i det höga gräset åt höger och försvinner där medan Selma går och nosar långt borta åt vänster. Framför mig står Alma och undrar varför allting är så bråttom så här tidigt på morgonen. Ingen hund cirklar runt som dom alltid gör innan dom intar positionen för nummer två. Inget avslöjande där alltså. Vi går in igen och jag har inte blivit ett dugg klokare på vem som ska svälta.
Ska då båda avstå frukost? Nej, vi äter som vanligt och ser vad som händer.
Alla tre slickar rent sina skålar och går in och lägger sig igen med en belåten suck. Dags för morgonlur.
Här sitter jag kvar vid frukostbordet och ska ta ta i dagen medan hundarna sover som grisar igen. Det är måndag och det är en dag som är helt oplanerad fram tills det är dags att köra och jobba. Jag tror jag ska låta den vara så. Ta det lite lugnt. Gå och pilla lite med det som faller mig in. Ta lite skogsrundor med hundarna och kanske träna på något skoj. Börjar veckan i ett tempo som är en motsats till denna morgonens början.
Ha en underbar dag!
Kram
När man det första man gör på morgonen trampar i något som inte tillhör hallmattans mönster och inser att någon hund varit magsjuk under natten kan man inte med bästa vilja säga att måndagsmorgonen börjar bra. När dessutom alla tre ser lite besvärade ut när jag hoppar på ett ben ut i grovköket för att få tag på saneringsmaterial är det inte lätt att veta vem av dom som inte ska ha någon frukost. Lilla Alma kan inte vara skyldig av storleken å döma. Återstår dom två stora. Hm, vem ser sjuk ut? Båda verkar ha bråttom så snabbt på med jackan och ut.
För att inte missa vem av dom som har ont i magen tar jag hörnan i en hastighet som skulle göra Bolt avundsjuk för att hänga med. Dom delar smart på sig och springer åt vars ett håll. Ingen vill missa frukost och lämnar man en lös hög efter sig någonstans är det kört! Alltså måste man villa bort matte. Dom ser ut att ha kommit överens om detta innan utgång. Doris studsar in i det höga gräset åt höger och försvinner där medan Selma går och nosar långt borta åt vänster. Framför mig står Alma och undrar varför allting är så bråttom så här tidigt på morgonen. Ingen hund cirklar runt som dom alltid gör innan dom intar positionen för nummer två. Inget avslöjande där alltså. Vi går in igen och jag har inte blivit ett dugg klokare på vem som ska svälta.
Ska då båda avstå frukost? Nej, vi äter som vanligt och ser vad som händer.
Alla tre slickar rent sina skålar och går in och lägger sig igen med en belåten suck. Dags för morgonlur.
Här sitter jag kvar vid frukostbordet och ska ta ta i dagen medan hundarna sover som grisar igen. Det är måndag och det är en dag som är helt oplanerad fram tills det är dags att köra och jobba. Jag tror jag ska låta den vara så. Ta det lite lugnt. Gå och pilla lite med det som faller mig in. Ta lite skogsrundor med hundarna och kanske träna på något skoj. Börjar veckan i ett tempo som är en motsats till denna morgonens början.
Ha en underbar dag!
Kram
söndag 26 augusti 2012
Längtan!
Godmorgon!
Nu är det bara några dagar kvar innan jag får krama om min pojke. Nej, han är inte en pojke längre men för mig är han fortfarande min lille gosse. På fredag åker vi ner till Bern i Schweiz för en helg tillsammans med honom och hans sambo. Vi ska fira hand födelsedag, åka upp i Alperna, äta god mat och prata och prata.
Jag är stolt över min pojke. Han som vågade ta steget rakt ut i det okända för kärlekens skull. Vågade lämna det trygga fasta jobbet här hemma för att slå sig fram på en arbetsmarknad i ett land där han inte till fullo behärskade språket. Såg till att han lärde sig ta sig fram genom språkkurser och intensivstuderande av en tyska som inte liknar den han lärt sig i skolan. Hamnade på ett fint jobb på ett läkemedelsföretag och sitter idag och har världen som sitt arbetsfält. Växlar mellan tyska och engelska. Allt detta inom loppet av mindre än ett år.
Vid sin sida har han sin stora kärlek. En träff på en semester i Thailand blev starten för ett distansförhållande där dom for fram och tillbaka mellan Schweiz och Sverige under en tid. Jag tror inte att dom någonsin tvivlade på om dom skulle leva tillsammans. Frågan var bara var och hur. Det löste dom. Inte till det som jag hade önskat men huvudsaken är att dom är lyckliga! Att jag sen får sitta här i Sverige och längta efter dom då och då är en bisak.
Nu får jag ju åka ner till Schweiz lite då och då och hälsa på. Det är inte fy skam. Om jag bara hade sluppit flyga. Det är inte naturligt att hänga där uppe bland molnen och se berg och hav under sig. Hade det varit meningen att vi skulle kunna flyga hade vi fått vingar! Jag har flugit många gånger men jag vänjer mig aldrig. Det tar för lång tid att åka tåg om man bara ska vara där en långhelg så det är bara att bita ihop och sätta sig i den där plåtburken på fredag.
Jag ska till Bern. Jag ska krama livet ur min älskade pojke. Det blir en bra vecka.
Ha en underbar dag!
Kram
Nu är det bara några dagar kvar innan jag får krama om min pojke. Nej, han är inte en pojke längre men för mig är han fortfarande min lille gosse. På fredag åker vi ner till Bern i Schweiz för en helg tillsammans med honom och hans sambo. Vi ska fira hand födelsedag, åka upp i Alperna, äta god mat och prata och prata.
Jag är stolt över min pojke. Han som vågade ta steget rakt ut i det okända för kärlekens skull. Vågade lämna det trygga fasta jobbet här hemma för att slå sig fram på en arbetsmarknad i ett land där han inte till fullo behärskade språket. Såg till att han lärde sig ta sig fram genom språkkurser och intensivstuderande av en tyska som inte liknar den han lärt sig i skolan. Hamnade på ett fint jobb på ett läkemedelsföretag och sitter idag och har världen som sitt arbetsfält. Växlar mellan tyska och engelska. Allt detta inom loppet av mindre än ett år.
Vid sin sida har han sin stora kärlek. En träff på en semester i Thailand blev starten för ett distansförhållande där dom for fram och tillbaka mellan Schweiz och Sverige under en tid. Jag tror inte att dom någonsin tvivlade på om dom skulle leva tillsammans. Frågan var bara var och hur. Det löste dom. Inte till det som jag hade önskat men huvudsaken är att dom är lyckliga! Att jag sen får sitta här i Sverige och längta efter dom då och då är en bisak.
Nu får jag ju åka ner till Schweiz lite då och då och hälsa på. Det är inte fy skam. Om jag bara hade sluppit flyga. Det är inte naturligt att hänga där uppe bland molnen och se berg och hav under sig. Hade det varit meningen att vi skulle kunna flyga hade vi fått vingar! Jag har flugit många gånger men jag vänjer mig aldrig. Det tar för lång tid att åka tåg om man bara ska vara där en långhelg så det är bara att bita ihop och sätta sig i den där plåtburken på fredag.
Jag ska till Bern. Jag ska krama livet ur min älskade pojke. Det blir en bra vecka.
Ha en underbar dag!
Kram
lördag 25 augusti 2012
Nu gör det ont!
Godmorgon!
En annons på Blocket försatte mig i ett tillstånd av ilska igår kväll och om jag inte hade besinnat mig hade jag gjort precis samma sak som den som satt in annonsen. Nämligen inte tänkt efter! Jag blir så ilsken och ledsen när jag ser annonser där man säljer sin valp, i det här fallet 14 veckor gammal, på grund av tidsbrist! Man har haft valpen i max 6 veckor och redan upptäckt att man inte har tid med den. Kanske är det bara ett sätt att uttrycka något annat. Kanske är det inte tidsbrist. Kanske man upptäckt att valpen kissar inne, tuggar sönder saker osv och inte varit beredd på det jobb man faktiskt måste lägga ner.
Man har inte tänkt efter. Man har inte planerat sitt hundköp.
En goldenvalp är det sötaste man kan hitta och det är lätt att handla efter hjärtat lite för mycket. Hjärtat ska vara med men hjärnan måste vara inkopplas också. Den här lilla tiken bad mig med sina svarta underbara ögon "kom och hämta mig! Nu!" och jag var så när på väg ut genom dörren!
Sen tänkte jag efter. Det passar inte nu. Jag har bestämt att inte ha fler hundar än dom jag har. Mitt hundägande är perfekt som det är.
Visst har jag både tid och plats för en hund till och denna lilla tik var det sötaste jag någonsin sett. Nu gör det ont igen! Känslan när man kommer hem med en ny valp. Underbart!
Men.
Det ska planeras. Inte så här. En annons på Blocket med en valp som förmodligen inte har det så bra. Det kan den inte ha om man redan vill göra av med den på grund av tidsbrist. Denna lilla söta goldentjej förtjänar bättre. Det hade den fått hos mig.
Jag ska inte gå in på Blocket och titta på annonsen idag. Då sätter jag mig förmodligen i bilen i alla fall och hämtar hem henne.
Nu gör det ont igen!!
Ha en underbar dag!
Kram
En annons på Blocket försatte mig i ett tillstånd av ilska igår kväll och om jag inte hade besinnat mig hade jag gjort precis samma sak som den som satt in annonsen. Nämligen inte tänkt efter! Jag blir så ilsken och ledsen när jag ser annonser där man säljer sin valp, i det här fallet 14 veckor gammal, på grund av tidsbrist! Man har haft valpen i max 6 veckor och redan upptäckt att man inte har tid med den. Kanske är det bara ett sätt att uttrycka något annat. Kanske är det inte tidsbrist. Kanske man upptäckt att valpen kissar inne, tuggar sönder saker osv och inte varit beredd på det jobb man faktiskt måste lägga ner.
Man har inte tänkt efter. Man har inte planerat sitt hundköp.
En goldenvalp är det sötaste man kan hitta och det är lätt att handla efter hjärtat lite för mycket. Hjärtat ska vara med men hjärnan måste vara inkopplas också. Den här lilla tiken bad mig med sina svarta underbara ögon "kom och hämta mig! Nu!" och jag var så när på väg ut genom dörren!
Sen tänkte jag efter. Det passar inte nu. Jag har bestämt att inte ha fler hundar än dom jag har. Mitt hundägande är perfekt som det är.
Visst har jag både tid och plats för en hund till och denna lilla tik var det sötaste jag någonsin sett. Nu gör det ont igen! Känslan när man kommer hem med en ny valp. Underbart!
Men.
Det ska planeras. Inte så här. En annons på Blocket med en valp som förmodligen inte har det så bra. Det kan den inte ha om man redan vill göra av med den på grund av tidsbrist. Denna lilla söta goldentjej förtjänar bättre. Det hade den fått hos mig.
Jag ska inte gå in på Blocket och titta på annonsen idag. Då sätter jag mig förmodligen i bilen i alla fall och hämtar hem henne.
Nu gör det ont igen!!
Ha en underbar dag!
Kram
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)