Inkallning. Igen.

Godmorgon!

Inkallning. Igen. Jag vet att jag har skrivit om det förr men eftersom jag har nya deltagare som läser min blogg kan det vara på sin plats att påminna om en del saker.
Jag hävdar att inkallning är en samverkan av en massa saker och inte en fristående del av träningen av hunden. Jag måste ha en hel del saker som ligger på plats. Relation, kontakt och samarbete är tre viktiga ingredienser. Därför kan man inte begära av en liten valp att den ska komma på inkallning innan man byggt upp detta. Å andra sidan har man oftast en av naturen följsam hund i valpen så om man börjar träna tidigt får man mycket gratis. Det är förresten även det en viktig punkt: träning, träning och åter träning.

Jag är av åsikten, och den delar jag med många, att man inte släpper sin hund innan man har en fungerande inkallning om man måste kalla in den. Försök inte fånga den! Den blir snabbt expert på att hålla sig utanför armlängden. Tjata inte! Hunden kommer sen att lyssna ännu sämre på dig. Släpp bara hunden på inhägnat område så att du kan vänta tills hunden självmant kommer till dig. Ska du släppa hunden ute ha en långlina på den. Långlina är ett fantastiskt utmärkt verktyg i inkallningsträning. Man kan tryggt låta hunden springa fritt om man har en lina släpande som man trampar på om hunden inte lyssnar. Man slipper tjata och behöver inte vara rädd för att hunden försvinner efter något intressant.

Åter till det jag menar med att inkallningsträning är en samverkan av en massa saker. På mina lektioner i inkallning tränar vi en massa saker som inte direkt har med inkallning att göra. Kontakt. Om hunden inte uppmärksammar mig när jag ropar dess namn lär den ju inte komma på inkallningssignalen. Hunden ska genast vända sin uppmärksamhet mot mig när den hör sitt namn och den ska ha en förväntan om att något roligt händer. Därför tränar vi lek, olika sätt att belöna hunden för att den lyssnar och ibland är det svårt att få fart på folk i detta. Spring ifrån hunden glatt tjoande och du ska se att den kommer med glädje. Om du har något att erbjuda när hunden kommer till dig som den vill ha. Därför tränar vi olika sätt att belöna hunden.

Tatuera in inkallningssignalen i huvudet på hunden. I vardagen när hunden är på väg mot dig. Man kan t ex säga "hit" när det är dags för mat. Hunden kommer att associera "hit" med att något positivt händer hos husse eller matte.
"Hit" ge hunden en extra stor bit korv.
"Hit" starta en rolig lek.
"Hit" sätt dig ner och gosa med hunden.
"Hit"  gör en favoritövning.
"Hit" godisregn
osv. Låt fantasin sätta gränser.

Framför allt. Missbruka inte inkallningen. Var aldrig arg på hunden när den kommer hur irriterad du än är. Tjata aldrig! Om hunden inte kommer på inkallningen beror det på att du satt kraven för högt och för tidigt.  Med tillräcklig träning kommer inkallningssignalen att sitta i ryggmärgen på hunden och då först kan man ställa krav på att den ska komma. Det tar lång tid att få en hundraprocentig inkallning.
Träna på olika platser. Öka störningen efterhand som hunden är redo.

Vi vill så gärna ge hunden friheten av att få springa fritt och då måste vi träna så pass mycket att hunden kommer varje gång man kallar. Oavsett störning. Det får man inte gratis men man kan ha väldigt roligt med hunden medan man tränar. Alltså bara vinst. Vi har kul och hunden lär sig.

Ha en underbar dag!
Kram

Tomt.

Godmorgon!

Idag känns huvudet lika tomt och öde som en badstrand i december. Vilket inte är så bra eftersom jag ska hålla lektion om ett par timmar. Efter en natt där jag hoppat som en jojo ur och i sängen på grund av en hulkande hund som säkert bara lurade mig för att få komma ut och lägga sig en stund på gräset. Jag såg minsann inget kräk alls. Bara en glad hund som glatt skuttade ut i trädgården och lade sig med mig efter sig för att se hur sjuk hon egentligen var. Inte alls med andra ord. Hm.

Därför sitter jag nu och försöker få ihop det i huvudet. Det går inte så bra. Tur att jag har planeringen klar till dagens lektion. Annars vet i tusan vad det hade blivit av det hela. En lektion i allmän röra förmodligen. Min söndagsgrupp har många olika behov. Jag behöver få igång mitt huvud! Nu!

Som du märker har jag absolut ingenting att förmedla idag. Vem fasen bryr sig om att jag har stått i trädgården i natt med hunden? Eller att jag är trött? Nej, vi struntar i det här idag och sätter på en stark kopp kaffe för att komma igång.

Ha en underbar dag!
Kram

Löjlig lördagsmorgon.

Godmorgon!

Nä, nu börjar detta bli lite löjligt! Vaknar av att mannen jag delar tidningen med står redo i träningskläder småjoggande på stället i hallen. I handen har han sin Iphone som ska registrera morgonens runda. Vid hans sida står två hundar som redan i förebyggande syfte har hängt ut tungan. Nu ska det motioneras innan fan har fått på sig skorna.
Jag känner mig som en riktig slöfock där jag släpar mig runt och försöker vakna men sen slänger jag en blick på detta ekipage och kommer fram till att det är jag som är den som har sinnena i behåll.
De tre som står där är definitivt dom som behöver tagga ner! Jag släpar mig ut i köket för att långsamt vakna med en kopp te.

Jag sitter här och funderar på vad denna dag ska innehålla. Det är lördag och inget planerat. Det är skönt. Denna dag ska jag ta som den kommer och lämna som den går. Jag ska ta min något energiska Doris och trötta ut huvudet lite. Kroppens behov tar mannen hand om mer än väl.
Min tanke är att jag ska lära henne att hjälpa mig ta ut tvätten ur tvättmaskinen. Det är dags att hon börjar göra sin del här hemma. Förtjäna brödfödan. Det finns så mycket nyttigt man kan lära hunden. Man kan lära dom att hämta alla möjliga saker men det förstås. Då blir jag ju ännu latare. Jag kommer att sitta i soffan hela dagarna medan hundarna diskar, lagar mat, städar och bäddar sängarna. Ack, ja. Så slö jag kommer att bli.

Ha en underbar dag!
Kram

Besviken.

Godmorgon!

Egentligen är det inte någon god morgon men om man säger det kanske det blir så. Detta blir en riktig gnällblogg idag så kanske du ska hoppa över läsningen idag.

Jag är besviken på människor idag. Under alla år, som blivit ganska många nu, jag fått hjälpa min mor med olika saker har jag aldrig, jag upprepar aldrig bett någon om att ställa upp. Nu gjorde jag det och vad hände? Nej. Inte det inte. "boka om". Inte "boka om till någon annan tid som jag kan" Inga förslag på tider där man kunde ställa upp. Som vanligt blir det jag som måste bråka med en mor som inte vill och jag blir så besviken.

Sen har vi dom som lovar saker och inte håller ord. "Så här ska vi göra" och sedan gör man helt andra saker. Tvärt emot det man lovat. Säger man då ingenting så är det säkert ingen som märker att man bryter sitt ord. Lova inte om du inte kan hålla ditt ord! Det är så mycket ärligare och rakare. Säg inte saker till mig som jag sen ska gå och vara ledsen över att ha blivit överkörd.

Jag vill behålla min, kanske naiva, bild av hur människor ska vara mot varandra. De människor som jag inte känner har jag inga förväntningar på, varför ska dom bry sig om mig, men ni andra kan väl behandla mig med den respekt jag förtjänar  Jag vill behålla min tro på människan och ni gör det svårt för mig. Lögner, svek och  avsaknad av respekt för min intelligens gör mig bara ledsen och besviken.

Ha en underbar dag!
Kram

Ledsen hund.

Godmorgon!

En hund kommer till kurs och jag känner inte igen hunden alls. Jag frågar det vanliga. Löp? Det visar sig att det hänt en stor förändring i mattes liv. Hundens vardag har förändrats precis lika mycket som mattes. Det är inte konstigt att hunden deppar och inte funkar som vanligt.
För inte så längesen kom en dam med sina lilla pudel som mist sin kompis den vuxit upp med och tappat sitt självförtroende. En kurs skulle kanske hjälpa henne tillbaka till sitt glada jag. Vilket det faktiskt gjorde.

Hunden sörjer, deppar och är ledsen precis som vi. Om det händer en stor förändring i våra liv t ex en separation, någon avlider i familjen eller en flytt påverkar detta hunden precis lika mycket som oss. Hunden är väldigt påverkad av vår sinnesstämning. Hunden kan bli deppig men det kan också ta sig andra uttryck. Svårt för att koncentrera sig vid träning t ex.

I det här fallet orkade inte hunden med mattes krav på att hunden skulle vara så duktig som hon brukar och satte nosen i marken hela tiden. Detta är en annars väldigt duktig liten tjej men just nu funkar det inte. Vad måste vi göra då? Sänka kraven. Inte lära in så mycket nya saker. Låt hunden göra det den är duktig på för att känna att den kan. Lek och ha roligt med hunden istället. Låt träningen vila lite men inte helt och hållet. Då blir det konstigt för hunden. Är den van vid att jobba blir det ytterligare en förändring om man helt slutar göra det den är van vid. Men sänk kraven på vad hunden ska prestera. Gör roliga saker.

Hundar är precis som vi människor väldigt anpassningsbara så den kommer tillbaka till sitt vanliga glada jag igen. När den har sörjt eller deppat färdigt.

Ha en underbar dag!
Kram

Generalisering.

Godmorgon!

Generalisering. Stadga.

Ofta får jag höra att hunden är så duktig på kurs men överallt annars funkar det inte alls. Inte konstigt alls. Om man bara tränar momentet på kurs kommer hunden aldrig att utföra det någon annanstans. Så är det bara. När jag säger detta kommer nästa: jag får ingen kontakt med hunden på andra platser så hur ska jag kunna träna den då? Man har gjort det för svårt för fort.

Så här är det:
När man ska börja träna in något börjar man på en plats där störningen är minimal. T ex hemma i köket. Inte förrän hunden är duktig där går man vidare. Nästa steg kanske är att man lägger till en människa i rummet eller att man går ut i hallen och tränar istället. Därefter tar man kanske ut det i trädgården osv. Man börjar inte mitt i stan eller på hundrastplatsen. Men. Man måste träna det där också. När hunden är redo. Först när man tränat på många platser börjar hunden generalisera och kan utföra det överallt. När man tränat mycket!
Vi har ofta för bråttom!

Om vi tar min inkallningskurs t ex. Där tränar vi inkallning och lösträning. För att få hunden att funka på detta måste man träna många saker. Inte bara själva inkallningen. Man måste få hunden att lyssna på oss, att hålla fokus på oss osv. Alltså många saker mer än att springa omkring och ropa "hit". Många övningar verkar inte ha något med inkallning att göra men det har det. Samverkan.

En rolig parentes här: en väldigt smart schapendoes som i snabba sitt och ligg där hunden ska lyssna på vad vi säger fattade snabbt vad han skulle göra och varför lyssna på matte när man kan gissa. Upp och ner snabbare än blixten. Oavsett vad matte säger. Det var väl det du ville sa han och såg ut som en jojo. Så söt. Matte som har ett leende som är helt underbart varje gång hon tittar på sin hund log och med tålamod väntade hon tills hunden studsat färdigt för att sedan börja få honom att lyssna.

Vi tränar t ex hundmöte. Hunden ska kunna stå still sidan om oss när vi möter någon på stan med eller utan hund. Vi ställer upp oss på led och gör möte men det räcker inte. Igår gjorde vi spontana möte istället för att arrangera mötena. Hundarna kände inte igen övningen och vi fick backa lite i kraven. Nu är dessa hundar fantastiskt duktiga så det var inga problem alls men det är viktigt att förändra för att hunden ska kunna klara det överallt. Många övningar ser liknande ut för oss men det är det inte för hundarna. Nästa gång ska vi göra det utanför inhägnaden. Samma övning men viktigt för hunden att göra det på fler platser.

Detta gäller allt vi ska lära våra hundar. När vi är på kurs lär sig hundägaren hur man ska göra för att sedan träna hemma och på andra platser. På kursen lär vi oss tekniken och lär hunden att vara mindre störningskänslig. Inlärningen måste vi ta med oss hem för att träna mellan lektionerna. På många platser. Varje dag. Det finns inga genvägar. Vi måste träna. Det har mina deltagare på inkallningskursen förstått. Därför är hundarna så duktiga som dom är.

Ha en underbar dag!
Kram

Tillbaka i vardagen.

Godmorgon!

I´m back! Tillbaka i vardagen igen. Efter en underbar helg i Bern med omnejd sitter jag med värkande ben efter en riktigt tuff "promenad" nerför ett berg i ca 10 % oavbruten lutning. Det var sååå värt det!

Vi började här:

Ovan molnen. På 1800 meters höjd. Tågresa upp för att sedan ta oss ner ca 8 km. I ständigt nerförslut. För dom som inte tycker 10 % lutning låter så mycket säger jag bara: Testa! Jag är i stort sett oförmögen att gå. Alla muskler skriker: Idiot! Det var så värt det! Vi vandrade i en fantastisk natur. Sonen har verkligen valt rätt land att bosätta sig i.

Vattenfall och utsikt som tar andan ur en.

Vi har haft en fantastisk helg. Sonen hade verkligen tänkt till och fixat en massa trevligt till sina besökande föräldrar. Jag fick krama och krama. Han suckade och lät mig hållas.
Vi har ätit och druckit gott. En lunch åt vi getost i honung och chili med en flaska gott vin till på en liten lokal bar som schweizarna själva går till. Inget turistställe och det var så mysigt. Vi pratade och pratade.

Jag lyssnade på sonen som utan problem numera pratar tyska och rör sig runt i landet som om han bott där hela sitt liv. Jag är så imponerad. Jag kommer att bli en flitig besökare i detta underbara land. Med flygbiljetter för ca 500 kr per man kan man faktiskt göra det lite då och då utan att bli ruinerad.  Dessutom var det helt underbart att krama sonen så det kommer inte att dröja så länge innan han får stå ut med det igen.
Nu får jag leva på minnena ett tag.

Ha en underbar dag!
Kram