måndag 7 maj 2012

Underbar avslutning.

Godmorgon!

Underbara människor! Ni kan inte ana hur mycket ni förgyller min dag.
Att få skratta så mycket på jobbet som jag får hoppas jag är många förunnat.
Gårdagens avslutning av denna omgångens kurser var så mysig så det finns nästan inte. Det vackra vädret gjorde så klart sitt till och mina kära kolleger Monica och Daniels upplägg var som vanligt en höjdare med både lekar för hund och människa, härligt bad och fri lek för hundarna för att avslutas med en skön stund i gräset vid grillarna.
Viktigast av allt: alla dessa glada, positiva hundägare som tagit sig till Skrylle för att tillbringa dagen tillsammans med oss.
Vid badet och promenaden hade jag inte tid att ta några bilder och det är synd för där hade hundarna väldigt roligt när dom plaskade (nåja, det var mest Doris som gjorde det) och lekte vid strandkanten. Inget gruff här inte. Alla var ju lösa och kunde umgås på det naturligaste sätt.

Vid grillen däremot fanns det tid och det blev lite sköna bilder på sköna människor och hundar:

  Snygg-Viggo med sin sköna familj som har rekordet i antal kurser i ett sträck hos mig: tionde kursen ska han påbörja. Inte för att han behöver det utan för att det är så roligt att gå kurs! Matte Olivia är en fantastisk tjej med världens bästa tajming med klickern! Så duktig!

Sköna Mio som också gått många kurser. Alltid lika glad och pigg. När han kommer på kurs står glädjen först på schemat. Så söt och så duktig.

Tre sköna "ladys" med sin fina hundar. Lilla chihuahuan Lady som är en så söt och väldigt trevlig liten vovve. Cockerpoon Tinja. En dam som ser till att inget händer matte. Varit så duktig på kursen. Lilla Friggolit med kursens häftigaste namn! En valp som verkligen tycker om att jobba.

Schäfervalpen Zinta. En lovande hund som har väldigt lätt för att lära. Ska bli så roligt att fortsätta följa hennes utveckling.

Underbara mastiffen Harry som vänder den vackra sidan till. Har sällan sett en så lycklig hund som likt en flodhäst frustade runt i vattnet till åskådarnas förnöjsamhet. Struntade fullständigt i alla hundar som stod på strandkanten. Simma!

Eddie! Denna trevliga hund vars matte var orolig för att han inte skulle klara så många kompisar på en gång skötte sig exemplariskt och gjorde matte stolt!

Dino. En glad bernervalp som ska fortsätta gå kurs och tyckte att det var hur kul som helst att vara i Skrylle.

En av mina gladaste hundar! Lilla Goliat som alltid viftar på sin svans så den håller på att gå av. Duktig liten herre även han.

Det var långt ifrån alla som hamnade på bild. Vi var lite utspridda med lekar och grillande men alla är ihågkomna det lovar jag.

Tack alla för att ni gjorde avslutningen till en så härlig dag!

Ha en underbar dag!
Kram


söndag 6 maj 2012

Min vän Harry

Godmorgon!





Får jag presentera en av mina kompisar. Harry. Varje vecka efter lektionen kommer han hem till mig för att umgås. Han är så snäll den käre Harry. Leker så fint med mig. I början var han lite bufflig men jag har lärt honom hur jag vill ha det och nu umgås vi så fint så. Människorna säger att han behöver umgås med andra hundar och han har liksom lite svårt att hitta kompisar som vågar leka med honom. Han är nämligen väldigt stor som ni ser. 76 kg tung.

Jag fintar honom skitlätt! Han har inte en chans att hänga med i mina snabba svängar. Sätter jag igång en rejäl springlek kommer han skuttande efter och jag hinner två varv runt trädgården innan han hunnit ett halvt. Det är skitkul att lura honom.

Ibland flörtar han med mig men se min rumpa får han inte röra. Hur skulle det se ut om han skulle få för sig att försöka något? Han väger som sagt 76 kg och jag väger inte ens 30!!! Så jag får studsa hit och dit och det är inga problem att undvika närkontakt. Klumpedunsen hinner definitivt inte med i in ystra dans.

Emellanåt går han upp i det som husse kallar rabatt. Ok. Det ser inte ut som en rabatt men det växer visst lite blommor där på sommaren men det kan ju så klart inte Harry veta. Han går där likt tjuren Ferdinand och nosar. Då är han väldigt stilig tycker jag. Lite småförälskad är jag nog.

Jag har hört att han ska fortsätta gå kurs hos matte så vi kan fortsätta ha våra små träffar. Även om han nog skulle kunna tänka sig att utveckla detta till något annat än vänskap så tror jag nog att det är bäst om vi fortsätter att bara vara vänner.

Ha en underbar dag!
Kram

lördag 5 maj 2012

Lite för lite natt och övervikt.

Godmorgon!

Gäsp!
Det finns ett par få tillfällen då jag önskar att vi inte bor som vi gör.
Det är när krogen och alkohol är inblandat. Mannen var ute med jobbarkompisarna på en, hm, lite blöt kväll igår och enda sättet att komma hem då är att jag hämtar. Satt uppe och väntade på att han skulle ringa och kl ett i natt körde jag till Malmö och hämtade hem en ganska trött och lite vinglig man. Hihi!
Stack ner fötterna i sängen kl 03.00 och eftersom jag är som jag är somnade jag väl så där vi fyratiden och kl sju var jag uppe igen.
Det blir ca tre timmars sömn och nu sitter jag lite hålögd och försöker starta dagen. Gå och lägg dig igen tänker säkert någon men se det kan jag inte. Har jag vaknat ska det väldigt mycket till för att jag ska kunna somna om igen.
Eftersom jag då har i bakhuvudet att jag ska jobba kl 12 hade jag bara legat och varit orolig för att jag skulle sova för länge. Så.Gäsp. Hur ska detta gå?

Igår var min lilla älskling Alma hos veterinären för den årliga genomgången och precis som jag misstänkte hade veterinären lite att säga om hennes vikt. Det här har sin lilla förklaring även om det är en dålig ursäkt men när dom slutade tillverka det foder hon ätit i hela sitt liv och jag skulle hitta ett annat som skulle passa henne landade vi i färskfoder och det har inte varit så bra.
Alla foder gör inte hennes päls rättvisa och jag har provat och provat länge nu. Färskfodret har varit för kraftigt för henne och nu sitter vi där i den tråkiga benägenheten att hon måste tappa lite i vikt.  Inte så lite heller.

                                                            Smal och fin!

Vi kom överens om att strunta i hennes tråkiga pälsbenägenhet och bara koncentrera oss på att få ner henne i vikt och med en påse dietfoder under armen gick vi därifrån.
På stående fot bestämde jag mig efter att ha tittat på gamla bilder på Selma innan kastreringen att även hon skulle bli smal och fin igen. Kastrerad eller inte!

                                                    Så fin en gång!
 
Så en stor säck dietfoder även till henne slängdes in i bilen och hemma mätte jag upp och satte upp en matlista på väggen som ska hållas till punkt och pricka!
Nu är det slut med allting som är extra. Träningsgodis blir dietfodret och tugget på lördagskvällen blir en morot! Hårda tider stundar mina vänner! Motionen är det inget fel på. Dom springer mycket varje dag och våra promenader kan inte ökas på. Det hinner jag inte. Två timmar om dagen ren motion är tillräckligt.

Doris då? På henne verkar inget fastna och det är kanske inte så konstigt eftersom jag misstänker att hon har lite gasell i sig i generna. Med den fart hon tar sig fram verkar det som om hon kan äta vad hon vill så hon får fortsätta med färskfoder. Det är det enda jag får i henne så tur är väl det.

                                                 Still. För en gång skull!

Dom är fina mina vovvar. Med lite övervikt eller inte och förtjänar den bästa platsen i köket. Det ska bara bli lite mindre av vissa av dom.


Ha en underbar dag!
Kram


fredag 4 maj 2012

Veterinärbesök och lång dag.

Godmorgon!






Idag handlar det om mig! Jag ska till veterinären för det årliga besöket där alla gullar med mig och säger att jag är så söt så. Sockerbiten! Dom sticker mig i nacken och sen får jag en godisbit. I år finns det en risk att det blir lite annorlunda för se jag har fällt vinterpälsen lite ojämnt och ser raggig ut. Det fattas päls både här och där och hur mycket än matte borstar och försöker dölja det så ser jag ut som om jag inte stött på en borste på hur länge som helst. Jag ska le mitt bredaste leende som glänser lite extra för matte har borstat tänderna på mig extra noga för att dom inte ska gnälla om det i alla fall. Kanske mitt Stomatolleende kan ta blicken ifrån pälsen.
Jag mår bra så det blir nog ett snabbt besök.


Doris har en sak att berätta också.
Matte tappade en tomat på golvet igår när hon packade upp efter att ha varit och handlat. Det såg hon inte och jag trodde att den röda bollen som rullade över golvet var just en boll. Snabbt var jag där och snodde åt mig den nya fina leksaken. Döm om min förvåning när jag kastade upp den i luften, fångade den och den rackaren gick sönder direkt. Jag tog en tugga och konstaterade besviket att bollen var mat. Eller inte. Jag vill inte kalla det för mat och spottade äcklad ut den igen. Selma, som är familjens slasktratt snappade snabbt åt sig det som matte kallade tomat och slök den i ett nafs. Det kunde hon gärna få göra. Jag ville inte ha den.
Matte tyckte så synd om mig när jag satt där besviken och satte igång en vild lek med mig i trädgården så något nyttigt kom det ut av det hela. Jag fick busa med matte!

Jag får väl vara med på ett hörn idag också.
Idag blir en låååång dag för mannen ska ut och festa med arbetskamrater och eftersom vi bor som vi gör måste jag hämta vid tåget i Höör och det blir inte förrän mitt i natten. Jag kommer inte gå och lägga mig för jag kan ändå inte sova när jag vet att jag måste höra telefonen när den ringer så det blir till att ligga på soffan och titta på tv tills det är dags.
Jag får nog ta en liten eftermiddagsstund på soffan om jag ska kunna hålla mig vaken. Jag får säkert sällskap där.


Ha en underbar dag!
Kram

torsdag 3 maj 2012

Berg- och dalbana.

Godmorgon!

Vaknar till en ny dag efter en natt av funderingar hit och dit. Gårdagen var en berg- och dalbanan utan dess like. Känslomässigt sett.

Ett mail på morgonen försatte mig i ett tillstånd av förvåning, undran, ledsamhet för att till slut hamna i ilska. Det är bättre att bli arg än ledsen när någon försöker hålla en ansvarig för något som absolut inte är mitt ansvar. Tvärtom. När man vet att man gjort mer än vad man kan förvänta sig av en ska man inte bli ledsen. Det blev jag nog ändå. Det var så orättvist och det hela handlar nog om pengar när det kommer till kritan. Eller att man måste hitta någon annan än en själv som kan bära ansvaret för vad som hänt så man slipper göra det själv.
Inser man då inte att man faktiskt gör den som blir utsatt väldigt ledsen. Nej, det gör man nog inte. Jag vet att man kan säga saker i stridens hetta som man kanske inte riktigt menar men ett mail har man tid att läsa igenom innan man skickar så jag kan inte annat än ta detta väldigt personligt och fy, fan vad det sårade mig. Jag gjorde mer än vad man kan kräva av mig och blev skadad på köpet och att sen få det rakt i ansiktet gör mig väldigt ledsen. Bara så att du vet!

Dagen var inte så kul men kvällen var desto trevligare. Min härliga miljö/lydnadskurs hade en träff med glasskiosken mitt i stan och vi satt på Stortorget på våra filtar och delade godsaken med våra hundar. Jag är ganska säker på att det var kursens favoritlektion om man frågar hundarna. Dom var hur lugna som helst. Framför allt Doris som gick in i ett slags komaläge efter att ha skyddat mig från en mötande hund. Det var inte så bra. Jag satt ner på huk och hade ryggen emot när det passerade en hund väldigt nära som jag inte såg. Hon har en irriterande inställning om att jag måste skyddas när jag sitter ner. Aldrig annars. Hon for ut och den andra hunden svarade med full kraft. Det blev lite gruff men det var över lika fort som det började och den andra hundägaren var snäll nog att bara gå vidare. Tack. Attans Doris.
Vädret kunde inte varit bättre och alla var så nöjda med sina hundar som slappnade av så fint och sen kunde jobba där mitt på torget med både sitt kvar och följsamhet. Jag är så nöjd med dessa hundar.
Det var sista lektionen i stan och vi har bara avslutningen kvar och jag kommer att sakna dom så mycket. En del ska gå vidare på kurs tack och lov. Svårt att släppa en så härlig grupp av människor som man haft så trevligt tillsammans med.

Nu är det ju torsdag idag och det är bråttom, bråttom så jag hinner med allt innan det är dags att köra till jobb.

Ha en underbar dag!
Kram


onsdag 2 maj 2012

Korrigeringar.

Godmorgon!

Gårdagens kurslektion var det en lite skara på tre deltagare som dök upp. När man är så få brukar hundarna jobba sig trötta mycket fortare. Det blir av någon anledning mer intensivt så efter en timme fanns det inte fler hjärnceller kvar att motionera. Då satte vi oss och pratade om angelägna saker man har bekymmer med som hundägare.

En återkommande sak som gärna dyker upp är om man får korrigera hunden eller inte. Om man arbetar med positiva metoder säger man väl inte nej till hunden t ex. Om jag korrigerar hunden förstör jag väl min relation med hunden?

Det är en helt felaktig uppfattning att vi som inte tror på ryck, slit och hårda tag inte talar om för våra hundar när dom gör något helt galet och man vill ha stopp på det. Klart vi gör!
Att man arbetar med positiva metoder innebär att man aldrig, jag upprepar aldrig, säger nej till hunden vid nyinlärning! Det är en jäkla skillnad! Det vore väldigt orättvist mot hunden om jag tillfogade smärta eller obehag när hunden inte vet vad jag vill att den ska göra. Det säger sig själv tycker jag.
Däremot säger jag till hunden om den gör något jag absolut inte vill att den ska göra för att få stopp på det. Jag är väldigt medveten om att det inte sker någon inlärning i det skedet. Jag får bara stopp på beteendet.
Jag behöver inte göra hunden illa när jag korrigerar. Det behövs inga ryck och slit där heller men väl kanske en "morrning" eller att jag ger hunden en hård blick. Jag tar väldigt sällan i mina hundar när jag blir arg på dom. Det behövs inte. Dessutom är risken väldigt stor att jag tar i för hårt när jag är irriterad och det vill jag verkligen inte.

Jag skiljer väldigt noga mellan korrigering och bestraffning. En korrigering är en omedelbar handling för att få stopp på hundens beteende i det ögonblick det sker.
En bestraffning är en hämndaktion från vår sida och det sysslar jag aldrig, aldrig med. Det är ett typiskt mänskligt beteende och det förutsätter att hunden kommer ihåg att den gjort något den inte får och det gör den inte. Hunden lever här och nu i detta ögonblicket!
Kanske blev detta lite luddigt men det är en stor skillnad och kanske kräver ett eget inlägg på bloggen.

En sak som är viktig vid korrigering är att hunden tar emot det på rätt sätt. Ger den inga lugnande signaler vid korrigeringen har den ingen som helst effekt. Här måste man ha väldigt klart för sig att man måste ha sin etiska gräns klar för sig innan man korrigerar. Man måste nämligen direkt balansera på den gränsen. Om man börjar lite lätt för att sedan stegra efterhand sker en s k habituering dvs hunden vänjer sig vid korrigeringen och man hamnar snart på en nivå där vi talar om ren våld och misshandel. Där vill dom flesta inte hamna! Tack och lov!
I samma ögonblick hunden ger de undergivna signalerna måste man sluta. Direkt. Hunden har talat om att den "ger sig" och att fortsätta vara arg då är ett allvarligt brott i hundens värld som skadar vår relation.

Med andra ord är en korrigering inget annat än ett sätt att få stopp på det hunden gör för ögonblicket. Därefter måste jag träna, med positiva metoder, in det jag vill att hunden ska göra istället. Då gäller som sagt inga korrigeringar. Då talar vi ju om inlärning. Den ska vara positiv.

En viktig sak i sammanhanget är att man måste ha en bra relation med sin hund om man ska syssla med korrigeringar. Så att hunden "tar det" och vi kan ändå fortsätta att ha en bra relation. Har vi inte det skadar alltid korrigeringarna. Hur hårda eller lätta dom än är.

Det är svårt det här. Svårt att lära ut. Svårt för en hundägare att veta hur man ska göra. Jag brukar säga att man ska gå på sin egen känsla. Somliga har ett stort tålamod och andra har det inte och man är inte en sämre hundägare för det. Vad jag brukar gå efter är att om jag tänker efter och rannsakar mig själv där jag kommer fram till att det är fler nej än bra på en dag måste jag nog tänka om. På ett nej ska det gå tio bra. Minst.
Korrigeringar är inget som tillför något i mitt hundägande men det är nödvändigt ibland. Tyvärr. Man ska inte ha dåligt samvete för det.
Se bara noga till att korrigeringen inte är ett sätt att få ur sig sin egen frustration där man låter det gå ut över hunden. En korrigering är ett sätt att få stopp på hunden i det ögonblick det sker. Inger annat.

Ha en underbar dag!
Kram

tisdag 1 maj 2012

Yrkesskadad.

Godmorgon!

Sitter och väntar på ägg och baconfrukost som mannen tillagar. Mums! Jag äter verkligen inte mycket direkt på morgonen men när det vankas ägg och baconfrukost är det en helt annan sak. Jag skulle förmodligen inte själv orka fixa detta, om inte jag är i husvagnen, men får jag det serverat är det hur gott som helst.Det är sjutton grader varmt redan och klockan är bara halv nio så det bådar gott inför resten av 1 maj.

Jaha, vad ska jag svamla om medan jag väntar.
 Gårdagen tillbringades på motorcykeln precis som planerat och vi styrde kosan mot havet i öster. Det var en härlig tur som innehöll en lunch på kajen i Kivik där vi knaprade på spareribs och bröd som vi inhandlat på ICA. Kände oss som riktiga grottmänniskor där vi satt och slet i köttstycket. Men det var gott. Solen sken och det var varmt och gott.

Som vanligt studerade jag hundar och hundägare medan jag satt där. En yrkesskada? Det kan inte gå förbi en enda hund utan att jag noterar en massa saker. Jag ser inte bara en hund och dess ägare. Jag försöker låta bli att se alla eventuella brister och bara tänka "söt hund" men se så är det inte. "varför gör han så?" eller "amen herregud, hur tänker du?"
En och annan gång ser man ett ekipage där man verkligen ser den fina relationen hund och ägare har och då blir man varm om hjärtat.

En sak man ofta, ofta ser är hunden i flexikoppel (åh, så mycket frihet!?) som trots att kopplet är fem meter långt ändå hänger som ett draglok i kopplet. Vad är det för mening med att ha hunden i flexikoppel om den ändå bara vill vara ännu längre ifrån ägaren? Det spelar ju ingen roll hur långt kopplet är om hunden bara koncentrerar sig på att dra så mycket som möjligt.
Överhuvudtaget är dragande hundar en alltför vanlig syn. Hur kul är det att gå på promenad om det är rena dragkampen hela tiden? Vad som förvånar mig lite i det sammanhanget är att man ser verkligen att ägaren tycker att det är jättejobbigt och ändå gör man inget åt det?
Hunden får fortsätta dra och man hänger med den vart den än vill gå. Jag har lite svårt för att förstå att man vill ha det så.
Nu frånser jag att det är jobbigt för hunden att dra och att det stressar osv. Jag ser det endast ur hundägarens synpunkt.
Detta är en av de vanligaste frågorna jag får på kurser? Hur ska jag få hunden att sluta dra?
Svaret är enkelt: Låt den inte göra det!
1. Häng inte med hunden när den drar!
2.Visa hunden hur du vill ha det!
3. Var en resurs på promenaden!

Låter det enkelt. Det är det! Kom på kurs ska jag visa!

Ha en underbar dag!
Kram