För hundens bästa.

Godmorgon!

För inte så länge sedan hörde jag om en person som sagt till en annan att han "kan allt om hundar". För att visa hur duktig han är skrämde han skiten ur den andra personens hund när hon morrade och gjorde skenutfall mot honom. Jag vet att hon gör detta av rädsla och brist på tillit till människor och hundar på grund av sin tidigare livssituation. Så skulle man göra påstod "experten" för det hade hans hundtränare sagt. Jag blir så jävla arg. Både på "hundtränaren" och på personen som utan att fråga tog saken i egna händer.

Till dig som anser att du "kan allt om hundar". Det är väldigt farligt att sätta sig på så höga hästar. Varje hund är unik och har en unik situation och att inte vara ödmjuk inför detta kan göra stora skador för livet hos hunden som du "behandlar" utan att ta hänsyn till vad den varit med om i livet. För att inte tala om metoden du tog till! Ok. Här ska jag vara ödmjuk och säga att det finns många olika sätt att se på saker och ting och många olika teorier att arbeta efter. Jag säger inte att mitt sätt är det enda rätta. Jag tar för givet att du trodde att du gjorde något som skulle hjälpa hundägaren att få rätt på detta beteende men hade du hundens intresse i fokus??
När jag ska försöka hjälpa till med ett problembeteende utgår jag alltid från att hunden ska må bättre. Ägarens bekvämlighet bryr jag mig inte så mycket om faktiskt. När man åtar sig ansvaret att ta hand om en annan varelse, i detta fallet en hund, är det hundens välmående som måste komma i första hand. Innebär det att jag får lägga ner jobb som innebär att det blir lite besvärligt för mig så är det så. Det får aldrig bli på hundens bekostnad när man ska ha bort saker den gör som man inte vill ha. Hunden ska må bra!

Till hundägaren vill jag säga: låt aldrig, aldrig någon göra saker med din hund utan att fråga dig först! Känns det inte bra för dig säg Stopp!  Jag skulle själv aldrig drömma om att sätta in metoder utan att prata igenom det med ägaren först. I det här fallet hade vi börjat försöka bygga upp hundens tillit till sin omgivning genom att ingen får gå fram till hunden utan låta hunden ta intiativ till kontakt och sedan bryta kontakten innan hundens osäkerhet sätter in. Sakta skulle vi bygga upp hennes tillit. Detta raserade "hundexperten" på en sekund. Nu börjar vi om från början igen.

Till hundtränaren: hur vågar du ge råd om en hund du inte träffat eller vet ett skit om?? Det händer att deltagare kommer till mig och vill ha råd om grannens hund och jag vägrar kategoriskt att svara. Jag vet ju ingenting om hunden i fråga!!

Att hålla på med hundträning som jag gör är att ta på sig ett stort ansvar.  Det är levande varelser vi pysslar med. Det gäller att bevara sin ödmjukhet inför det faktum att man inte kan allt och har man inte alla fakta ska man inte jonglera med sin "expertis" för att inte man ska framstå som en som inte kan "allt". Ingen kan allt. Ibland står jag frågande inför ett problem och då säger jag det. "Jag vet inte". Det gör mig till en bättre tränare anser åtminstone jag. Med större trovärdighet. Om jag inte vet ska jag inte gissa och hoppas att det blir bra. Jag går till någon som kanske kan hjälpa mig att komma på en lösning istället. För hundens bästa!

Ha en underbar dag!
Kram