tisdag 3 april 2012

Vi lyckades!

Godmorgon!

Fördelen med att tidigt börja träna hunden och sedan hålla igång det igenom hundens jobbiga perioder under uppväxten är, att när man sedan under en period varit slö och slapp med detta är det väldigt lätt att ta upp det igen. Under förutsättning som sagt att man lagt grunden och kämpat sig igenom könsmognad och andra faser som hunden går igenom utan att hålla upp med träningen men sänka kraven.

Detta fick jag bekräftat igår men mina egna hundar. Ja, det har varit väldigt sparsamt med träning under en ganska lång tid här hemma. Lite smått då och då bara och det har en förklaring. Eller flera egentligen. Alla anledningar är mina. Inte hundarnas.

Oavsett vilket så ägnades gårdagen till att i omgångar träna, träna och åter träna. Vi började lätt i trädgården. Vi lekte inkallningslekar Doris och jag och hade hur kul som helst. Hela tiden såg jag till att det var lek för Doris. Vi varvade den ena övningen efter den andra och hela tiden belönades det med att hon fick springa och hämta sin älskade boll som jag kastade bakom mig. Vi var nere på rena nybörjarstadiet trots att vi nog inte behövde det. Det kommer att ta tid innan vi klarar en springande hare men kanske vi kommer dit trots allt om vi ligger i.

Eftermiddagsrundan vi tog var låååång och i midjebälte med lina för Doris del. Skogen var full av hoppande, flygande och skuttande djur. Selma och Alma, godingarna, fick vara lösa. Ja, jag vet att man ska ha hundarna under "koppellikande förhållande" just nu. Det finns ingen lag som säger att man måste ha dom kopplade i skog och mark men i princip innebär det att man måste ha det för hunden får inte störa djurlivet under perioden 1 mars till 20 augusti. Det hoppade harar och rådjur framför oss och vad dom gör är att stanna upp och titta. Ingen av dom jagar någonting så dom får vara lösa. Dom stör inte djurlivet mer än jag bara genom att vi är där.

Doris däremot måste hållas kopplad så klart och det är hon. I bälte med lina. Och hör och häpna: när ett rådjur dök upp och hon givetvis sprang ut i linan tog jag upp min boll och vid min inkallningssignal vände hon sitt intresse mot mig istället och kom rusande för att leka med bollen! Detta har aldrig tidigare hänt! Jag kastade mig på marken och rullade runt med min hund lekandes med bollen och rådjuret kunde ostört skutta vidare. Gissa om hon belönades för detta! Lite otur att det just där var lite lerigt men vad gör väl det. Hon kom, hon släppte rådjuret, vi hade kul där i leran! Jag kan tänka mig att kasta mig i ett dike fullt med lerigt vatten om det innebär att hon kommer till mig när störningen är så stor.
Jag är mycket medveten om att det berodde på att hon hade linan men vi lyckades! Både hon och jag!

Detta ger mig blodad tand! Denna veckan har plötsligt gått från att vara helt oplanerad till att istället bli en vecka med massor av träning. Det som kändes som ett motlut i 90 grader har blivit en liten kulle istället känns det som. Jag har världens smartaste hundar (skryter gärna) som mer än gärna jobbar med mig om jag bara är fokuserad och ser till att vi har roligt. Detta ska göras rätt. Små delmål ska sättas upp så vi inte tappar sugen. Inte fokusera så mycket på resultat för då blir jag lätt lite tråkig och krävande.

Igår kväll hade jag tre supertrötta hundar som i Doris fall innebar att hon satt och somnade i soffan. Selma lade sin nos under ena tassen som hon gör när hon sover riktigt gott och Alma såg jag inte röken av på hela kvällen.
Dom ska bli lika trötta idag!

Ha en underbar dag!
Kram

1 kommentar:

Nanna sa...

Hade varit kul att se dina distraktionstaktiker, fick i alla fall en intern bild av hur du slänger dig i första bästa gyttjepöl med Doris glatt skuttande efter och ett rådjur som sakta skakar på huvudet och går vidare ;-)